Kunskap och kompetens anses bli en mer och mer betydelsefull produktionsfaktor då ut-vecklingen i samhället och företagsklimat ställer allt högre krav på arbetskraften. Därför investerar idag företag och organisationer stora summor på kompetensutveckling i syfte att anpassa sig till förändringar och att möta nya krav. Detta innebär att hur organisationer och företag utvecklar och använder kunskap blir avgörande för deras framgång. Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera kompetensbehovet vid Ikea Jönkö-ping samt identifiera eventuella brister i deras kompetensutveckling. Uppsatsen grundar sig på en enkätundersökning som vi har gjort på företaget. Då bortfallet var hela 51 procent, var det utifrån resultaten svårt att göra generaliseringar. Resultaten visade därmed snarare på urskiljningsbara tendenser. Då undersökningen behandlar kompetens och kompetensutveckling definierades begreppet kompetens innan undersökningen tog sin början. Den definition som vi hade som utgångs-punkt var ”förmågan att lösa en arbetsuppgift på ett bra sätt”. De teorier som tas upp be-handlar begreppet kompetens, olika typer av kompetens och kompetensutveckling samt styrning och uppföljning. Vidare analyseras undersökningens resultat utifrån olika teorier och Ikeas personalidé. Det ges också förslag på hur resultaten praktiskt kan användas. Resultaten visade att: Ungefär elva procent av de anställda inte har fått användning för avslutad internutbildning i sitt arbete. Mer än var tredje anställd inte har haft något utvecklingssamtal med sin arbetsledare un-der det senaste året. Cirka sex procent av de anställda inte har fått tillräckligt med kompetensutveckling för att klara av sina arbetsuppgifter på ett bra sätt. Var fjärde anställd upplevde att de inte har möjlighet att påverka sin utbild-ning/kompetens-utveckling. Några slutsatser vi kom fram till var att; de anställda inte bara utvecklade sin kompetens genom utbildning och kurser utan även genom arbetsrotation, de anställda främst var i be-hov av praktiska utbildningar, de som arbetade på restaurangen var mest eftersatta vad av-ser kompetensutvecklingen, män hade bättre möjligheter än kvinnor att påverka sin kompe-tensutveckling, det förelåg en ”omatchning” mellan företagets och de anställdas behov, lö-pande utvecklingssamtal inte har slagit rot och blivit en konstitutiv del i personalplanering-en. Det fanns också indikationer på att det i styrningen av kompetensutvecklingen saknades bra kommunikation mellan de anställda och företaget samt tid och klara mål.