Huvudsyftet med denna uppsats är att ta reda på vilka faktorerna är som bidrar till att en individ återgår till arbetet igen efter en långtidssjukskrivning orsakad av stress eller utbrändhet. Syftet är även att tar reda på orsaker till att utbrändhet uppstår i organisationer.Bakgrunden till detta ämnesval är att alltfler människor mår allt sämre i dagens svenska arbetsliv. Den viktigaste orsaken till den försämrade ohälsan anses vara de kraftiga neddragningarna som skedde i huvudsak inom den offentliga sektorn under 1990-talet. Organisationerna slimmade sina verksamheter i så hög grad att människors grundläggande behov inte tillgodosågs, vilket fått till följd att antalet långtidssjukskrivna med stressrelaterade symptom under de senaste åren stadigt har ökat. För att få svar på dessa frågeställningar har jag som metod valt en kvalitativt inriktad intervjustudie omfattande sju personer. Dessa personer arbetar idag i en kommunal verksamhet och har tidigare varit sjukskrivna i minst sex månader med en diagnos som varit stress- eller utbrändhetsrelaterad. När det gäller frågan vilka faktorer det är som orsakar utbrändhet i organisationer så visar resultatet att fenomenet uppstår på grund av att de som drabbas är extremt målinriktade individer. Det innebär bland annat att de har en engagerad inställning till sitt arbete och gärna vill göra sitt allra bästa. För det andra beror det på att de arbetar i en otydlig organisation. Det innebär bland annat att organisationen är diffus, otrygg, komplex, resurssvag och kravfylld. Samspelet mellan en målinriktad individ och en otydlig organisation är en olämplig kombination som således kan orsaka utbrändhet hos människor. När det gäller frågan vilka faktorerna är som bidrar till att man återgår i arbete igen, så visar resultatet på ett antal huvudfaktorer. Den första är att dessa individer kunnat komma tillbaka av samma skäl som bidragit till att de bränt ut sig, nämligen deras personliga egenskaper som målinriktade individer. Vidare beror det på att de stegvis kunnat komma tillbaka till arbetslivet och att de fått förändrade arbetsvillkor, i första hand sänkta arbetskrav, vilket därmed givit dem ökad kontroll i sitt arbete. En tredje viktig faktor har varit det professionella stöd som de anställda fått från i huvudsak företagshälsovården. Deras förmåga till självdistansering har varit ytterligare en faktor till att de kommit tillbaka, det vill säga att de kunnat sätta gränser och inte engagerat sig i arbetet i samma höga grad som tidigare. Avslutningsvis ges ett antal förslag till förbättringar och förändringar på samhälls-, företags- och individnivå för att motverka utbrändhet och andra stressrelaterade symptom.