Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Handledning - upplevelser och erfarenheter från handledare och praktikanter inom vårdsektorn i Arvika kommun
2002 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
Abstract [sv]

Handledning kan upplevas som ett brett begrepp för den oinvigde, vilket i och för sig inte är så konstigt eftersom man kan urskilja fyra typer av fenomenet - den yrkesinriktade handledningen, den uppsatsinriktade, studie- och yrkeshandledningen samt personlig handledning och rådfrågning. Denna uppsats behandlar den yrkesinriktade handledningen som till stor del sker i skärningspunkten mellan teori- och praktikområdet. Den innefattar oftast den handledning som ges i samband med praktiska moment i grund- och vidareutbildning, framför allt när det gäller praktikperioder av skilda slag och längd. Jag har i denna undersökning koncentrerat mig på den praktikperiod som ingår i utbildningen till undersköterska i Arvika kommun. Perioden sträcker sig mellan fyra och fem veckor och vad jag undersökt här är handledarnas och praktikanternas upplevelser och erfarenheter av denna i fråga om bland annat bemötande, lärande, information och feedback. Jag har även tittat lite grand på den handledarutbildning som handledarna måste ha genomgått för att få ha med sig en praktikant i arbetet. Området kring handledning är ganska omfattande och det finns gott om litteratur kring det, även vårdinriktad sådan. Den litteratur jag valt är först och främst baserad på mitt syfte med uppsatsen – att undersöka vilka upplevelser och erfarenheter som finns hos handledare och praktikanter kring handledarsituationen inom vårdsektorn i Arvika kommun – men även av mina egna erfarenheter av området, då jag haft ansvaret för upplärning av nyanställd personal på min arbetsplats. De teorier jag använder mig av handlar bland annat om den yrkesinriktade handledningens syfte, hur det är att vara handledare respektive praktikant samt den mer praktiska aspekten av begreppet handledning. Böckerna jag utgår ifrån har jag hittat via sökningar i bibliotek och på internet samt från 5-poängskursen ”Att handleda i hälso- och sjukvårdsarbete” på Linköpings universitet. Eftersom man inte har gjort så många undersökningar inom området tidigare så har jag använt mig av en kvalitativ undersökningsmetod och gjort sex intervjuer med handledare och praktikanter. Intervjuerna är alla inspelade på band och jag har använt mig av Strauss & Corbins ”öppen kodning” som är ett sätt att bryta ner, undersöka, jämföra och kategorisera innehållet i intervjun. Resultatet som jag fått fram visar att handledarsituationen i stort sett är en positiv upplevelse, även om det fanns synpunkter hos båda parter i olika frågor. En stor del av handledarnas jobb handlar om att informera, vilket är direkt kopplat till deras förmåga att lära ut. Detta hänger sedan ihop med handledarens förmåga att kunna lyssna på praktikanten så att handledningen utgörs av en tvåvägskommunikation. När det gäller praktikanterna så låg fokus här på bemötandet de fick på praktikplatsen, både av handledare och av övriga anställda. Alla praktikanter hade upplevt bemötandet som positivt och alla pekade på vad viktigt det var för deras trivsel. Andra faktorer som var betydelsefulla för praktikanterna var att handledaren gav feedback samt precis som ovan – området kring informationen. Fyra områden framkallade intressanta diskussioner i intervjuerna och dessa var handledarutbildningen, praktiktidens längd, hur många handledare en praktikant bör ha samt feedback från praktikanten till handledaren. I det förstnämnda området framkom önskemål om mer kunskap om hur man som handledare förhåller sig till praktikanterna och hur man hjälper dem att komma vidare rent yrkesmässigt. Det andra området som handlade om längden på praktiktiden fick både ris och ros av de intervjuade. Här framkom en liten skillnad i upplevelser mellan handledare på sjukhuset och handledare inom hemvården, där de förstnämnda tyckte att tiden var för kort i jämförelse med den sistnämnde. Grunderna för hur man som handledare eller praktikant upplevde tiden varierade också. Praktikanterna ansåg att den rent kunskapsmässigt var tillräcklig. I de fall önskemål om längre praktiktid framkom var det främst på grund av att det tar ett tag för ny personal att bygga upp en relation till vårdtagarna. Handledarna ansåg dock att det var just kunskaperna men även självkänslan hos praktikanten som fick stå tillbaka för praktiktidens längd. Vad gäller antalet handledare så koncentrerades diskussionen på de handledare som inte hade en anställning på hundra procent, vilket ibland orsakar problem då praktikanten går på heltid under praktikperioden. Olika arbetsplatser löste dessa glapp på olika sätt, och hur man gör detta beror främst på hur arbetet på arbetsplatsen är upplagt. Slutligen framstod feedback från praktikanten till handledaren som ett för mig nytt och intressant område. Här är det inte bara feedback på handledarskapet som åsyftas, utan även det faktum att praktikanten sitter inne med färska teoretiska kunskaper som tas emot med tacksamhet av handledaren.

Place, publisher, year, edition, pages
2002. , p. 52
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kau:diva-48634Local ID: ABV C-4OAI: oai:DiVA.org:kau-48634DiVA, id: diva2:1096253
Subject / course
Working Life Science
Available from: 2017-05-17 Created: 2017-05-17

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 7 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf