I den här uppsatsen har vi studerat gymnasielärare i Karlstad och Hammarö kommun samt gymnasiefriskolorna inom InfoKomp, beträffande deras arbetsvillkor och inställning till eventuella förändringar på arbetsplatsen. Anledningen till att vi genomfört denna var att vi skulle få en bättre uppfattning om hur arbetsvillkoren ser ut för gymnasielärare vid dessa skolor med tanke på den decentraliseringsprocess som gymnasieskolan, genomgått de senaste åren. Skolan är Sveriges största arbetsplats och i gymnasieskolan arbetar 30 000 lärare. Skolan är en komplex organisation där förändringar sker långsamt. Idag ska skolan vara decentraliserad och målstyrd där lärarna ska ha större möjligheter att påverka både i och över arbetet. Läraryrket har förändrats genom åren och även om undervisning fortfarande är lärarnas huvuduppgift har fler arbetsuppgifter tillkommit vilket har fått konsekvenser för den psykosociala arbetsmiljön. Huvudsyftet med undersökningen är att kartlägga arbetsvillkoren för gymnasielärare i en föränderlig skola. Ett delsyfte är att beskriva hur förändring upplevs av gymnasielärare. För att ta reda på detta har vi delat ut enkäter på två skolor i Karlstad och Hammarö kommun samt friskolor på flera orter. Vår sammanlagda population uppgår till 163 gymnasielärare. Det resultat vi kunnat utläsa ur vårt material har vi presenterat och analyserat genom att koppla det samman med passande teorier beträffande arbetsvillkor och förändringsarbete. Några av de slutsatser vi har kommit fram till genom denna undersökning är att arbetsvillkoren för denna yrkesgrupp inte är särskilt goda. Gymnasielärarna upplever att de har höga krav i arbetet och en låg egenkontroll, vidare har de ett lågt socialt stöd. Inte heller förändring upplevs som något positivt för de flesta gymnasielärare. Det visar att det handlar om påfrestande förändringar såsom personalnedskärningar för flertalet lärare. Betonas bör att dessa slutsatser gäller i högre grad lärarna inom de kommunala skolorna. Det har visat sig att resultaten för lärarna inom friskolorna är betydligt mer positiva. Att få ett bra arbete som gymnasielärare är nästan tio gånger större på en friskola än på en kommunal.