Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • apa.csl
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Kvinnors och mäns inställning till arbete
2001 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
Abstract [sv]

Många forskare har genomfört studier av arbetslivet som fortfarande är ett intressant forskningsämne. Arbetet betyder mycket för oss och är ett av våra mest centrala livsvärden. Vår identitet, självkänsla och vårt välbefinnande bygger till stora delar på våra erfarenheter från arbetet. Denna studie handlar om kvinnor och mäns inställning till arbete. Syftet med studien är att undersöka kvinnor och mäns inställning till arbetet och vilka är faktorerna som driver kvinnor och män att arbeta? Finns det några skillnader mellan kvinnor och mäns inställning till arbetet? Genom studier av olika behovs- och motivationsteorier framkom det att män förekommer oftare i studier av inställning till arbetet än kvinnor. Orsaken till att kvinnor inte är med i samma omfattning eller över huvudtaget inte alls förekommer i studierna beror på att det inte fanns några kvinnor på den arbetsplatsen som studerades. Eller så fanns det kvinnor men i så liten omfattning att det inte var möjligt att genomföra en jämförelse mellan kvinnor och män. Det finns mycket få arbetsplatser där könsfördelningen är jämn mellan kvinnor och män. Jag har valt att studera Goldthorpe och Lockwoods teori som visade att en instrumentell inställning förekommer oftare bland vissa kategorier av anställda jämfört med andra. Vid en instrumentell inställning till arbetet uppfattas arbetet som ett medel för att nå mål utanför arbetssituationen, betoningen ligger på det ekonomiska utbytet. Goldthorpe och Lockwoods studie baserades på män inom industrin där övervägande del hade en instrumentell inställning till arbetet. Jag använde deras teori för att se om en instrumentell inställning förekommer hos kvinnorna och inom andra yrkesgrupper. Urvalet i min studie bestod av åtta personer jämt fördelat mellan kvinnor och män med så varierande bakgrund som var möjligt att uppnå. Undersökningsmetoden som användes var den kvalitativa metoden. Tidigare studier av män har visat att männen i genomsnitt värderar lönen högre än kvinnorna. Kvinnorna värderar gott kamratskap högst och betonar det ekonomiska utbytet i mindre utsträckning jämfört med män har de senaste årens forskningsresultat visat. De äldre har oftare en instrumentell inställning till arbetet, genom arbetet får man materiell välfärd och trygghet har forskning visat. En instrumentell inställning till arbetet är vanligare inom vissa delar av den privata sektorn och framför allt inom industrin har tidigare studier visat. En del forskare menar att inom den offentliga sektorn förekommer det inte någon instrumentell inställning och framför allt inte inom utbildning och vård. Inkomsten är av stor betydelse för de intervjuade i min undersökning och den värderas i första eller i andra hand som stämmer väl överens med tidigare studier. Arbetet betyder mycket för de intervjuade och tillfredsställer behov som inte fritiden kan uppfylla. I min undersökning är inte den instrumentella inställningen dominerande utan utvecklingsmöjligheter och att man tycker att det är kul att arbeta värdesätts högre av fler än försörjningsvärdena. Forskning har även visat att sammanboende med barn värdesätter inkomsten högre än ensamstående på grund av att de anser att de har försörjningsansvar för familjen som medför en högre ekonomisk kostnad. Detta stämmer inte med min undersökning där de kvinnorna som har små barn inte värderar inkomsten högst. Utan arbetet för med sig andra värden som är av större betydelse för dem. Det som är intressant med att studera människors inställning till arbetet är att det har en mycket stor del i deras liv. Arbetet värderas högt av alla samt att det kommer fram så mycket mer som är intressant att belysa. Det måste finnas en balans mellan arbetet och fritid/familj för att människan ska må bra. Har man kontroll över hela livssituationen så kan man se hur människor mår och vilket liv hon eller han lever.

Place, publisher, year, edition, pages
2001. , p. 62
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kau:diva-48616Local ID: ABV C-2OAI: oai:DiVA.org:kau-48616DiVA, id: diva2:1096235
Subject / course
Working Life Science
Available from: 2017-05-17 Created: 2017-05-17

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 453 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • apa.csl
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf