Syftet med denna uppsats är att beskriva hur de anställda inom Socialpsykiatrin, Individ och familjeomsorgen samt Äldreomsorgen vid socialförvaltningen i Mariestads kommun upplever sina arbetsvillkor, samt om åldern har någon betydelse för deras inställning. Underlaget är en enkätundersökning av samtliga anställda inom respektive enhet. Enkäten besvarades av 93 personer. Varje enhet inom socialförvaltningen har bearbetats och analyserats separat. Anledningen till att jag behandlar varje enhet för sig är att min intention med undersökningen inte är att generalisera resultatet på hela socialförvaltningen, utan jag vill undersöka hur de anställda upplever sin egen arbetsplats. Enkätfrågorna är indelade i konkreta frågeställningar som berör frågor om arbetskrav, arbetskontroll, socialt stöd, inställning till arbete, samt relationen arbete/övrigt liv. Resultatet visar att personalens arbetsvillkor inom de berörda enheterna skiljer sig åt ansenligt. Enkätsvaren pekar på att personalen inom Individ och familjeenheten upplever att arbetet ställer stora krav på dem därför att de upplever ett övermått av arbete och otillräckligt med tid för att utföra sina arbetsuppgifter. Däremot menar de att de har stor egenkontroll och inflytande över sitt arbete och sin arbetsplats, samt att de tycker att arbetet är kreativt och utvecklande. Därtill erfar de att de har ett stort socialt stöd samt att de känner stolthet över sitt jobb. Dessvärre tycker personalen att de har en dålig balans mellan arbete och övrigt liv vilket har fört med sig att de har svårigheter att koppla av efter arbetets slut. För de som arbetar inom Psykiatriska enheten visar sig arbetsvillkoren vara lite annorlunda än föregående enhet. Inom Psykiatriska enheten känner personalen stor arbetsglädje och är mycket nöjda med sina arbetsvillkor. De upplever att de har lagom höga krav, hög kontroll och stort socialt stöd från både arbetskamrater och ledning. Likaså tycker de att det är något speciellt med deras arbete, vilket fört med sig att arbetet ger dem en personlig tillfredsställelse. Beträffande arbetsvillkoren för Äldreomsorgen skiljer det sig mellan hemtjänsten och Björkgården. Om man tittar på personalgruppen inom hemtjänsten visar det sig att gruppen är ganska splittrad i sina åsikter. Hälften av gruppen är relativt nöjda med sina arbetsvillkor medan den andra hälften är mindre nöjda. Undersökningen visar att personalen upplever sig ha relativ stor kontroll över sitt arbete samt tämligen låga krav på sig vilket medför att arbetet inte upplevs som speciellt utvecklande. Istället är det den sociala kontakten med vårdtagare och arbetskamrater som gör att de känner arbetstillfredsställelse. För personalen på Björkgården är arbetsvillkoren något annorlunda. Deras arbete visar sig vara ett ”högstressarbete” vilket innebär att arbetet innebär höga krav, men med begränsade kontrollmöjligheter. Men eftersom personalen upplever att de har stort socialt stöd från både arbetskamrater, ledning och vårdtagare så fungerar stödet som en buffert mellan arbetsvillkoren och det personliga välbefinnandet. Det som skiljer personalens inställning till arbetet från de övriga enheterna är att 25 procent av personalen har en instrumentell inställning till sitt arbete, vilket stöder tesen om att det är bland de okvalificerade arbetena som den största andelen finns som enbart arbetar för lönen. Sammanfattningsvis har undersökningen visat att det finns vissa faktorer som är gemensamma för alla enheter (med undantag för Psykiatriska enheten där personalen är nöjda med allt). Dels tycker flertalet av personalen att de saknar någon form av feedback från sin chef och dels anser de att de saknar internutbildning i sitt arbete. Slutligen tyder resultatet på att det inom varje enhet finns några i arbetsgruppen som både känner stor olust inför sitt arbete samt även är missbelåtna med sin livssituation i stort. Upplevelsen av arbetet varierar också mellan olika ålderskategorier. Till skillnad från de äldre upplever de yngre att deras arbete inte alls är kreativt eller utvecklande samt att de inte tycker att de får användning för sitt kunnande i arbetet. Likaså visar undersökningen att de yngre är mindre nöjda med sin arbetsgivare och sin chef mot vad de äldre är. När det gäller inställning till arbetet pekar det på att de äldre i högre grad än de yngre uppger att det lönen som är det enda skälet till att de arbetar. Denna inställning vet jag inte vad den beror på, men kanske kan det bero på att de äldre inte längre upplever att deras arbete erbjuder dem någon tillfredsställelse och personlig utveckling eftersom de varit ute i arbetslivet under så lång tid. Min undersökning har visat att inställningen skiljer sig ganska mycket beroende på ålder. Att de yngre upplever sina arbetsvillkor som de gör kan troligtvis förklaras med att det är de yngre som befinner sig längst ner i den organisatoriska hierarkin och därför utför det tråkigaste arbetena.