När det föreligger en väsentlig osäkerhetsfaktor för ett företags fortsatta drift ska den granskande revisorn uttala sig om detta i revisionsberättelsen. I sitt arbete med att granska den fortsatta driften följer svenska revisorer den internationella standarden ISA 570. Denna standard ger endast exempel på hur uttalandet ska formuleras och det finns således flera olika sätt som revisorer kan välja att uttrycka sig på, vilket innebär att uttalandena kan framställas med varierande klarhet. Tidigare internationella studier har undersökt vissa faktorer som kan influera revisorns val av formulering, men ingen studie om detta finns för den svenska revisionskontexten. Syftet med denna uppsats är således att i den svenska revisionskontexten undersöka om olika typer av faktorer har ett samband med hur uttalandet är formulerat. De faktorer vi tagit hänsyn till är revisorns kön, kompetens och arbetsbelastning samt storleken på både revisionsbyrå och klient. Det har vidare undersökts om ett visst uttryck medför högre eller lägre risk för en klients konkurs.   

Studiens datamaterial består av 200 revisionsberättelser som alla innehåller ett uttalande om fortsatt drift. Revisionsberättelserna är hämtade från svenska aktiebolags årsredovisningar för åren 2013 och 2014. En manuell genomgång av materialet har gjorts för att kunna anta värden för de undersökta faktorerna. Därefter har olika statistiska tester utförts för att pröva om ett samband föreligger mellan dessa eller inte.

Studien tyder på att det finns ett samband mellan olika typer av formuleringar och revisorers kön och arbetsbelastning samt om de jobbar på Big 4 eller inte. Vi finner dock inga belägg för att revisorers kompetens eller klientens storlek skulle vara influerande faktorer, och inte heller att en viss formulering skulle medföra högre eller lägre risk för klientens konkurs.

When there exists a material uncertainty about a company's ability to continue as a going concern the external auditor are obliged to include a going concern opinion in the audit report. In their work of evaluating the going concern assumption, Swedish auditors follow the international standard ISA 570. This standard only provides examples of how the going concern opinion can be phrased and therefore the auditors can choose how to phrase these, which means that they can be phrased with different levels of clarity. Previous international studies have investigated some factors that can influence the auditors’ choice of phrasing, but no previous study concerning this matter has been conducted in the Swedish audit context. Therefore, the purpose of this essay is to, in the Swedish audit context, investigate if different kinds of factors have an association with how the phrasing is done. The factors taken into account are auditor gender, competence and workload as well as the size of the auditing firm and client. It has also been investigated if a certain type of phrasing increases or decreases the probability of a client going bankrupt.

The dataset of this study consists of 200 audit reports that all include a going concern opinion. The audit reports were collected as a part of the annual reports of Swedish limited companies and refer to the years of 2013 and 2014. The material has been examined manually in order to be able to note the values for the investigated factors. Thereafter several statistical tests were conducted in order to see if an association between the variables existed or not.

This study implies that an association exists between different kinds of phrasings and the auditors’ gender and workload, but also if they work at a Big 4 firm or not. However, we cannot find any proof that suggests that the auditors competence or the size of the client would be influencing factors, and neither that a certain phrasing would lead to a higher or lower risk for a client's bankruptcy.