Detta är en rapport från en forskningscirkel med syfte att fördjupa lärares kunskaper kring teorier om matematisk begåvning, och att leda lärarna i att vetenskapligt utforska sin egen praktik gällande att identifiera och stödja matematiskt begåvade elever. Genom utökad kunskap om matematisk begåvning och genom olika identifieringsmetoder kunde lärarna ana vilka elever som var matematiskt begåvade. Dock var ingen helt säker på att alla identifierade elever var matematiskt begåvade eller att de hade hittat alla begåvade elever. För att stödja de matematiskt begåvade i det vanliga klassrummet lades stor vikt på uppgifter. Lärarna observerade hur två utprövade uppgifter fungerade för identifierade respektive icke-identifierade elever. Identifierade elever upplevde båda uppgifterna mer positivt, de icke-identifierade blev mer positiva till framförallt den ena uppgiften efter att ha arbetat med den. Vi har bekräftat att fortbildning inom matematisk begåvning underlättar för läraren i arbetet med att upptäcka de matematiskt begåvade. Arbetet i forskningscirkeln indikerar även att den typ av uppgifter som användes, tilltalar matematiskt begåvade elever och verkar ha en positiv effekt gällande intresse och glädje för matematik även för de elever som inte blev identifierade.

Denna rapport beskriver en forskningscirkel gällande matematisk särskild begåvning vid Karlstads universitet. Forskningscirkeln genomfördes mellan hösten 2014 och våren 2016. Syftet var dels att de deltagande lärarna (7 st undervisande i åk 4- åk 9) skulle delta i fortbildning kring teorier om särskild begåvning, specifikt om matematisk särskild begåvning, och dels skulle  de ledas i arbetet att vetenskapligt utforska sin egen praktik gällande att identifiera och stödja de matematiskt begåvade eleverna. Med hjälp sin egen utökade kunskap om särskild begåvning i matematik och med hjälp av olika identifieringsmetoder kunde lärarna ana vilka elever som var matematiskt begåvade. Ingen av lärarna kunde dock vara helt säker på att alla de identifierade eleverna var matematiskt begåvade, ingen av lärarna kunde heller vara helt säker på att de hade hittat alla som var särskilt begåvade. Alla lärare var överens om att man behöver observera eleverna under en längre tid och använda sig av flera olika typer av verktyg för att kunna uttala sig om elevens matematiska begåvning.

I arbetet med att stödja de matematiskt särskilt begåvade i det vanliga klassrummet lades stor vikt på uppgifter. Två uppgifter utvecklade för att utmana matematiskt särskilt begåvade elever valdes och implementerades i varsin omgång i klassrummen. Lärarna observerade hur uppgifterna fungerade för de identifierade eleverna respektive för de icke-identifierade. De identifierade eleverna upplevde båda uppgifterna mer positivt än de icke-identifierade, de icke-identifierade ändrade sin upplevelse av uppgiften till mer positivt efter att de hade arbetat med den.

Genom forskningscirkeln har vi bekräftat att fortbildning inom särskild begåvning underlättar för läraren i arbetet med att upptäcka de särskilt begåvade eleverna. Utöver det kan vi genom forskningscirkeln ana att den typen av uppgifter som användes tilltalar de matematiskt begåvade, och verkar ha en positiv effekt gällande intresse och glädje för matematikarbetet på de elever som inte blev identifierade.

Att delta i en forskningscirkel är inte samma sak som att forska, en forskningscirkel är tänkt att leda den aktiva läraren att vetenskapligt undersöka och utveckla sin egen praktik utifrån olika perspektiv. En forskningscirkels resultat kan mycket väl leda vidare till såväl skolutvecklingsprojekt som forskningsstudier.