Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Academic learning for specialist nurses: a Grounded Theory study
Karlstad University, Faculty of Health, Science and Technology (starting 2013), Department of Health Sciences.
Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Karlstad University, Faculty of Health, Science and Technology (starting 2013), Department of Health Sciences.
Show others and affiliations
2014 (English)In: Nurse Education in Practice, ISSN 1471-5953, E-ISSN 1873-5223, Vol. 14, no 6, p. 714-721Article in journal (Other academic) Published
Abstract [en]

The aim was to explore the major concerns of specialist nurses pertaining to academic learning during their education and initial professional career. Specialist nursing education changed in tandem with the European educational reform in 2007. At the same time, greater demands were made on the healthcare services to provide evidence-based and safe patient-care. These changes have influenced specialist nursing programmes and consequently the profession. Grounded Theory guided the study. Data were collected by means of a questionnaire with open-ended questions distributed at the end of specialist nursing programmes in 2009 and 2010. Five universities were included. Further, individual, pair and group interviews were used to collect data from 12 specialist nurses, 5-14 months after graduation. A major concern for specialist nurses was that academic learning should be "meaningful" for their professional future. The specialist nurses' "meaningful academic learning process" was characterised by an ambivalence of partly believing in and partly being hesitant about the significance of academic learning and partly receiving but also lacking support. Specialist nurses were influenced by factors in two areas: curriculum and healthcare context. They felt that the outcome of contribution to professional confidence was critical in making academic learning meaningful.

Place, publisher, year, edition, pages
Elsevier, 2014. Vol. 14, no 6, p. 714-721
Keywords [en]
Clinical Nurse Specialist, Grounded Theory, Higher Education, The Bologna Process, Nursing Masters, Postgraduate Degree Projects.
National Category
Medical and Health Sciences Educational Sciences
Research subject
Nursing Science
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kau:diva-15642DOI: 10.1016/j.nepr.2014.08.008ISI: 000349568300022PubMedID: 25240945OAI: oai:DiVA.org:kau-15642DiVA, id: diva2:570324
Available from: 2012-11-19 Created: 2012-11-18 Last updated: 2017-12-07Bibliographically approved
In thesis
1. Akademisering av specialistsjuksköterskans utbildning i Sverige: Spänningsförhållanden med anledning av  utbildningsreform i enlighet med Bologna
Open this publication in new window or tab >>Akademisering av specialistsjuksköterskans utbildning i Sverige: Spänningsförhållanden med anledning av  utbildningsreform i enlighet med Bologna
2012 (Swedish)Licentiate thesis, comprehensive summary (Other academic)
Alternative title[en]
The academisation of specialist nursing education in Sweden : Tensions arising from the Bologna process.
Abstract [sv]

Licentiatavhandlingens övergripande syfte var att studera konsekvenser av ökad akademisering och akademiskt lärande inom Svensk specialist-sjuksköterskeutbildning efter genomförande av ny utbildningsreform enligt Bologna.

Bakgrund: Specialistsjuksköterskor förväntas i dagens hälso– och sjukvård att kunna bedriva en patientsäker och evidensbaserad vård, vilket kräver akademisk kompetens. Utbildningen till specialistsjuksköterska fördes i och med Bolognaprocessens införande i Sverige 2007 till avancerad utbildningsnivå. Både yrkesexamen och akademisk examen (magisterexamen) skulle inkluderas och integreras i samma utbildning. Detta medförde en förändring från en ämnesinriktad (samlingskodsinriktad) läroplan till en läroplan som syftar till att integrera ämnen (integrationskodsinriktad). Förutom ämnesintegrering skulle yrkesspecifika mål integreras med akademiska mål.

Metod: Artikel I genomfördes i form av ett didaktiskt aktionsforskningsprojekt som pågick under 2½ år. En projektledningsgrupp (n=15-18) från fem lärosäten bildades. Denna grupp har aktivt deltagit i hela aktionsforskningsprocessen och vid projektmöten. Vid varje lärosäte utsågs en projektansvarig som ansvarade för den lokala aktionsforskningsprocessen. Dessa personer samlande in data i form av kursplaner, utbildningsplaner, studiehandledningar, minnesanteckningar från lärarmöten och möten med vårdverksamheter samt minnesanteckningar från forskargruppensmöten. Analys har gjorts med hjälp av konstant komparativ analysmetod. I artikel II användes konstruktivistisk Grounded Theory för att samla in och analysera data. Datainsamlingen påbörjades utifrån specialistsjuksköterskestudenters svar på en enkäts öppna fråga (n=120) i samband med utbildningens avslutning 2009 och 2010. Enkätsvaren reste frågor om specialistsjuksköterskans akademiska lärande. För att inhämta en djupare förståelse genomfördes intervjuer med specialistsjuksköterskor (n=12) som yrkesarbetat mellan 5 och 12 månader efter sin examen. Intervjuerna genomfördes från juni till oktober 2011. Avslutningsvis jämfördes svaren på den öppna enkätfrågan med analysen av intervjuerna.

Resultat: Vid utbildningsreformens införande fanns pedagogiska motsättningar och didaktiska svårigheter som gav upphov till spänningsförhållanden mellan vårdutveckling, forskning, yrkesspecifika mål och akademiska mål. Spänningsförhållanden framkom också när specialistsjuksköterskorna inte erfor att deras akademiska kompetens tillvaratogs och värderades i vårdverksamheten. När stöd inte fanns för akademiskt lärande uppkom villrådighet och specialistsjuksköterskorna blev ambivalenta över om akademiskt lärande var meningsfullt. För att främja meningsfullt akademiskt lärande framhåller deltagarna betydelsen av samverkan och gemensamma arenor mellan lärosäten och vårdverksamhet där nyttoaspekten med akademiskt lärande tydliggörs. De spänningsförhållanden som framkommer var av både positiv och negativ karaktär.

Place, publisher, year, edition, pages
Karlstad: Karlstads universitet, 2012. p. 54
Series
Karlstad University Studies, ISSN 1403-8099 ; 2012:56
Keywords
Action Research, Clinical Nurse Specialist, Curriculum, Education Nursing Masters, Grounded Theory, Higher Education, The Bologna Process, Postgraduate Degree Projects.
National Category
Educational Sciences Medical and Health Sciences Nursing
Research subject
Nursing Science
Identifiers
urn:nbn:se:kau:diva-15627 (URN)978-91-7063-468-0 (ISBN)
Presentation
2013-01-22, 9C203, Universitetsgatan 2, Karlstads universitet, Karlstad, 13:00 (Swedish)
Opponent
Supervisors
Available from: 2012-12-13 Created: 2012-11-16 Last updated: 2012-12-17Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Other links

Publisher's full textPubMed

Authority records BETA

German Millberg, LenaNordström, Gun

Search in DiVA

By author/editor
German Millberg, LenaNordström, Gun
By organisation
Department of Health Sciences
In the same journal
Nurse Education in Practice
Medical and Health SciencesEducational Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

doi
pubmed
urn-nbn

Altmetric score

doi
pubmed
urn-nbn
Total: 411 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf