Sammanfattning

Medieämnets korta historia som skolämne och dess splittrade karaktär gör att det finns en avsaknad av nedtecknad forskning kring utarbetade arbetssätt och arbetsformer. Detta gör det svårt för lärare och speciellt nya lärare som inte har en bakgrund inom Mediebranschen i utformningen av undervisningen. Förut fanns det mycket tydligare instruktioner i styrdokument riktade till skolan, men i och med nya pedagogiska synsätt är det kanske främst läromedlen som nyblivna lärare kan vända sig till för att få hjälp när det gäller utformandet av undervisning.

Denna studie syftar därför till att undersöka vilka arbetssätt och arbetsformer som tar sig uttryck och erbjuds medieämnet i ett läromedel riktat till gymnasiets medieprograms karaktärskurser. I studien har jag kvantitativt studerat sex stycken av tolv böcker som ingår i läromedelsserien ”Medieboken” genom att räkna förekomsten av ord som sedan fått bilda kategorier för olika arbetssätt. Kategorierna har jag i sin tur fört över i diagram för att illustrera de olika arbetssätten. Slutligen har jag diskuterat de olika kategorierna som växte fram utifrån John Steinbergs tre pedagogiska huvudinriktningar Förmedlingspedagogik, Motivationspedagogik och Processpedagogik och prövat min hypotes som tog utgångspunkt i att det skulle vara elevaktiva arbetssätt som skulle dominera uppgifterna i böckerna. Studien visar att den mediedidaktik som formuleras i läromedelsserien ”Medieboken” överensstämmer till stor del med Steinbergs Motivationspedagogik.