Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur rapporteringen av brott ser ut och har sett ut i en lokaltidning över tid med fokus på pressens etiska regler och namnpublicering. Undersökningsfokus ligger på i vilken utsträckning tidningen väljer att publicera namn och andra känsliga uppgifter på offer och förövare, hur detta har sett ut historiskt och om det går att utläsa några skillnader allteftersom de pressetiska reglerna har utvecklats.
Teori: Då det inte finns någon enskild relevant teori om frekvensen av namnpublicering och andra känsliga uppgifter över tid så presenteras istället tidigare forskning från närliggande områden. Teorierna är avsedda att bidra till en viss förståelse för vilka faktorer som kan spela in när en mindre lokaltidning överväger en namnpublicering.
Metod: Uppsatsen har med hjälp av att använda kvantitativ innehållsanalys som metod undersökt brottsartiklar i lokaltidningen Mora tidning från år 1898 till år 2006. Genom ett strategiskt urval har en vecka i februari vart tredje år valts ut och analyserats. Det har gett ett resultat på 251 analyserade enheter.
Resultat: Mora tidning har publicerat namn och annan känslig information på offer och förövare genom hela sin publiceringshistoria. Namnpublicering av både offer och förövare var som vanligast före andra världskriget, då det inte heller var ovanligt med spekulationer. Sedan år 1945 har Mora tidning endast publicerat namn på en förövare tio gånger. Identifiering via namnpublicering på offer har däremot varit vanligare då sådana uppgifter publicerats 50 gånger sedan 1945. Men resultatet visar ändå att i takt med att de pressetiska reglerna bearbetas, utökas och kontrolleras har också namnpubliceringen av offer och förövare minskat.
Nyckelord: Brott, pressetik, lokaltidning, innehållsanalys.