Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Hur mår barn och ungdomar i Sverige?: Analys av den officiella bilden, mediebilden och bilden från forskningen
Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa.ORCID-id: 0000-0002-7872-5808
Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa.ORCID-id: 0000-0002-2986-2128
2010 (Svenska)Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
Abstract [sv]

De senaste 20 åren har den det blivit vanligt att tidningsrubriker möter oss med ”Larmrapporter” om ungas psykiska ohälsa. Frågorna har fått allt större utrymme i samhällsdebatten både medialt och politiskt. I folkhälsopropositionen från 2008 framhålls det att barn och ungdomar är en av de viktigaste målgrupperna och psykisk hälsa ett av de mest angelägna satsningsområdena inom folkhälsopolitiken.

 

Föreliggande rapport tar sin utgångspunkt i en till synes generell uppfattning om att barn och unga mår allt sämre psykiskt. Här presenteras och beskrivs den bild som förmedlas av ohälsan och hur förändringen över tid sett ut. Tre samhälliga aktörer; Riksdag, regering och de myndigheter som arbetar med dessa frågor, dagspress och forskning analyseras utifrån deras ställningstagande till barns och ungdomars psykiska hälsa med avseende på trender, sociodemografiska samt regionala skillnader, och vilka källor detta kommer ifrån.

 

Underlaget till analysen med avseende på den mediala bilden har samlats in genom en systematisk genomgång av tidningsartiklar från åren 1988 till 2008 via två elektroniska databaser. Den officiella bilden har beskrivits utifrån olika dokument från myndigheter. För att få underlag till forskningen har vetenskapligt publicerade artiklar, epidemiologiska studier och så kallad ”grå litteratur” använts.

 

Resultatet visar att överensstämmelsen mellan den officiella bilden, mediebilden och bilden från forskningen är påfallande stor, men att bilderna är långt ifrån identiska. Källorna som används visar sig återkomma och tenderar att cirkulera runt bland aktörerna. Resultatet visade också att flickor och unga kvinnor var de grupper som belyses mest, oavsett år. Etnicitet och regionala skillnader diskuteras i princip inte över huvud taget.

 

Underlaget från forskningen har visat sig vara mycket tunt och det råder brist på epidemiologiska data. Dock pekar mycket på att svenska ungdomar i det stora hela mår bra men att självupplevd stress och psykisk ohälsa blivit vanligare särskilt bland flickor och unga kvinnor. Det är viktigt att reflektera över begrepp och uttryck i mätningar som jämförs över ett 20-års perspektiv - hur tidsbundna är dessa och överensstämmer innebörden, över en tidslinje på tjugo år?

 

Vare sig medias bilder eller de officiella bilderna kan påstås vara fabricerade konstruktioner, utan baseras mer eller mindre på rapporter som forskare och utredare publicerat. Omvänt kan sägas att den officiella bilden och mediebilden också kan antas spegla det som inte publicerats liksom de svarta hålen i forskningen.

Abstract [en]

During the past two decades, ”Alarming reports” on young people’s mental health have frequently been published in newspapers.  . These questions have gained great attention in the public debate, both in media and on the political agenda. In the 2008 Public Health government bill, it is pointed out that children and adolescents is one of the most important target groups and that mental health is one of the most prioritized areas within public health politics.

 

This report takes its beginning from an apparently general opinion, saying that children’s and young people’s mental health tends to deteriorate. In this report, the mediated picture of children’s and young people’s mental health over time is presented. Three operators in society are analyzed from their standpoints of children’s and adolescent’s mental health with respect to trends, socio demographic and regional differences, and also which sources are used in their argumentations. The three operators are the Government, authorities working with these questions, daily press and scientific research.

 

The material for the media analysis is a systematic review of articles in newspapers during the period 1988-2008 via two electronic databases. The official standpoint has been described using government documents. The material from the research area consists of peer- reviewed published articles, epidemiological studies, and so called ”grey literature”.

 

The result shows that the standpoint of the three different operators is remarkably consistent, but far from identical. The sources used are frequently quoted and tend to circulate among the operators. The result also shows that the groups experiencing the worst health are girls and young women. However, neither ethnicity nor regional differences are described. Also, the epidemiological data is very insufficient. As a whole, Swedish adolescent seem however experiencing a vital mental health, but stress and mental ill- health has become more frequent, especially among girls and young women. It is crucial to reflect over terms and expressions used in measurements which are being compared over a 20- year perspective. To which extent are they reflecting the same values and terms as two decades ago?

 

Neither the media nor the official actors can be accused of fabricating constructions, since their reports are more or less based on published research reports. Inversely, the official standpoint and the picture from media can also be assumed to be mirroring the things not being published.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Karlstad: Karlstads universitet , 2010. , s. 78
Serie
Karlstad University Studies, ISSN 1403-8099 ; 2010:5
Nationell ämneskategori
Folkhälsovetenskap, global hälsa, socialmedicin och epidemiologi
Forskningsämne
Folkhälsovetenskap
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:kau:diva-5150ISBN: 978-91-7063-290-7  (tryckt)OAI: oai:DiVA.org:kau-5150DiVA, id: diva2:293058
Tillgänglig från: 2010-03-18 Skapad: 2010-01-31 Senast uppdaterad: 2015-06-18Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

fulltext(805 kB)6043 nedladdningar
Filinformation
Filnamn FULLTEXT03.pdfFilstorlek 805 kBChecksumma SHA-512
4e322ea2f41931a5a38822a7e8ae33bdce7e248dec04b09e37d4fd2cbb3461410702cf4b5bdf98235e3159042fa174c4e40c257582a2bd257097cbca272764f3
Typ fulltextMimetyp application/pdf

Personposter BETA

Beckman, LindaHagquist, Curt

Sök vidare i DiVA

Av författaren/redaktören
Beckman, LindaHagquist, Curt
Av organisationen
Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa
Folkhälsovetenskap, global hälsa, socialmedicin och epidemiologi

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 6043 nedladdningar
Antalet nedladdningar är summan av nedladdningar för alla fulltexter. Det kan inkludera t.ex tidigare versioner som nu inte längre är tillgängliga.

isbn
urn-nbn

Altmetricpoäng

isbn
urn-nbn
Totalt: 7947 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf