Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Lärarperspektiv på geografiundervisning som behandlar en framtidsdimension: Utrymme, upplevelser och didaktik
Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Geography, Media and Communication.
2018 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesisAlternative title
Teacher perspectives on the future dimension in geography education : Space, experiences and teacher practices (English)
Abstract [sv]

Sammanfattning   Den här studien syftar till att visa på gymnasielärares perspektiv av undervisning som behandlar en framtidsdimension i ämnet geografi. Hur motiverar de utrymmet och behovet för framtidsfrågor? Hur upplever lärare temat med tanke på det ökade fokus på framtidsfrågor som exempelvis klimatförändringar? Och vilka didaktiska val anser lärare som framgångsrika för att behandla en framtidsdimension i undervisningen? Lite - om ens någon – publicerad forskning behandlar direkt lärares perspektiv på upplevelser och uppfattningar om en framtidsdimension som undervisningstema. Studier gjorda utifrån ett elevperspektiv däremot ger en bild av att en framtids-dimension är ett sällsynt eller icke existerande tema i skolan (Torbjörnsson & Molin 2015). På så sätt bekräftar de Molins studie som visar på att geografilärare i liten grad utnyttjar frirummet (2006). Varför behovet för en framtidsdimension i undervisningen inte anses viktigare och ges ett större utrymme kan genom forskningslitteraturen också förstås genom att det är ett nedprioriterat tema i såväl styrdokument som det ämnesdidaktiska fältet (Béneker 2015; Hicks 2002; Kramming 2017; Morgan 2015; Pauw 2015; Torbjörnsson 2014).Vidare finns studier som identifierar elevers negativa känslor för framtidsfrågor relaterade till vår gemensamma framtid (Nerdahl 2014; Kramming 2017; Ojala 2010; 2015; Pettersson 2014; Saunders & Jenkins 2012; Torbjörnsson & Molin 2015;). För att motverka negativa associationer och för att elever ska kunna ta till sig undervisning som behandlar en framtidsdimension lyfter Ojala i sin forskning fram vikten av lärarens förhållningssätt (Ojala 2010; 2015). Framträdande i internationell forskning är det ämnesdidaktiska konceptet att tala om framtiden i plural – framtider. Det anses skapa förutsättningar för en värdeskapande och innovativ pedagogik som baseras på öppna frågor och fokus på olika ståndpunkter (Hicks 2002; Pauw 2015). Undersökningens metod utgjordes av en kvalitativ studie. Sex gymnasielärare i geografi intervjuades över telefon och fick svara på frågor på temat. Intervjuernas genomförande och bearbetningen av det insamlade materialet genomfördes enligt metoder beskrivna av Kvale (1997) och analyserades enligt principer för thematic analysis av Braun & Clarke 2006. Empirin resulterade därefter i tre teman som svarade mot studiens frågeställningar. Undersökningens resultat visar att de intervjuade lärarna upplever framtidsfrågor som väl förankrade i skolans styrdokument och som ett ytterst aktuellt undervisningstema. Majoriteten menar att utrymmet är tillräckligt för att undervisa kring framtidsfrågor. Några menar att temat kunde ges mera plats. Ett par nämner frirummet som viktigt. Samtliga lärare beklagar att ämnet geografi är ett så litet ämne i den svenska gymnasieskolan. Några påpekar att undervisningens innehåll har fått stå tillbaka på grund av mindre ekonomiska resurser. Samtliga intervjudeltagarna ger dock uttryck för övervägande positiva erfarenheter av att behandla en framtidsdimension i undervisningen. Elever beskrivs som mestadels intresserade och engagerade av temat och framtida problemställningar. Inga teman eller ämnesområden beskrivs som för känsliga eller svåra att ta upp. Flera lärare uttrycker dock att det är viktigt att behandla framtidsfrågor på det som beskrivs som på rätt sätt i undervisningen. Resultaten visar att lärare använder flera olika undervisningsmetoder för att behandla en framtidsdimension. Ett par lärare ger uttryck för ett pluralistiskt förhållningssätt, varav en tydligt beskriver att undervisningen strävar mot att eleverna ska kunna diskutera framtidsscenarier. Den här studien belyser att ett lärarperspektiv på undervisning som behandlar en framtidsdimension kan skilja sig från ett elevperspektiv. Med utgångspunkt i den teoretiska översikten och undersökningens resultat lyfter studien också fram det som tolkas som rätt sätt att behandla en framtidsdimension i undervisningen. Enligt studien innebär på rätt sätt att läraren har ett positivt förhållningssätt till temat. Vidare behöver undervisningen ha ett lösningsorienterat förhållningssätt och läraren behöver kunna inge hopp inför framtida utmaningar. Läraren måste låta elever ge uttryck för och kunna kommunicera kring eventuella negativa känslor som elever kan förväntas ha kring framtidsfrågor. Slutligen visar studien på att betrakta framtiden som plural, framtider, kan öppna för ett positivt, lösningsorienterat och hoppfullt förhållningssätt. Därmed gör studien anspråk på att ett pluralistiskt förhållningssätt kan vara ett bra didaktiskt verktyg i geografiundervisning som behandlar en framtidsdimension. 

Abstract [en]

Abstract This student thesis research teacher perspectives on the future dimension in geography education by orientating around research questions on how they motivate the space, perceptions, experiences and teaching practices in addressing the future as a theme in their teaching. The survey was implemented by a qualitative study with six teachers educating in upper secondary schools in Sweden. Prior, of mainly Swedish research, on student perspectives have revealed a negative picture consisting students concern about sustainable development and future environment issues (Nerdahl 2014; Kramming 2017; Ojala 2010; 2015; Pettersson 2014; Saunders & Jenkins 2012; Torbjörnsson & Molin 2015). There is also a study which concludes that Swedish upper secondary school students can consider future as a infrequent, absent or even inappropriate theme in education (Torbjörnsson & Molin 2015). The results from this study show that from a geography teacher perspective the future dimension in education is definitely present and associated with positivity among the interviewed teachers. They also express successful approaches to teaching a future dimension in geography which coincide with previous research. Key factors from teacher perspectives can be defined as abilities to communicate in a positive and constructive approach. Prior studies also stresses the importance of teachers abilities to address hope (Hicks 2002; Ojala 2015) and communicating negative emotions with concerned students (Saunders & Jenkins 2012; Ojala 2015). This thesis also advocate for the teaching practice of relating to the future in plural (Hicks 2002). A futures approach could be another more recognized successful teaching approach on the future dimension in geography education in Swedish upper secondary schools. 

Place, publisher, year, edition, pages
2018. , p. 35
Keywords [sv]
geografi, framtidsdimension, framtidsfrågor, hållbar utveckling, didaktik
National Category
Didactics Pedagogy
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kau:diva-66022OAI: oai:DiVA.org:kau-66022DiVA, id: diva2:1178853
Subject / course
Geography
Educational program
Secondary Education Programme: Upper Secondary Education Programme: Geography (300 ECTS credits)
Supervisors
Examiners
Available from: 2018-02-02 Created: 2018-01-30 Last updated: 2018-02-02Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(388 kB)79 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 388 kBChecksum SHA-512
dac1a3919ba068a22130e8603e83bb62c6d8259aab403224a3f9980425fa4a5ce88de7c97fb74fcc1af64e555e286fec53a6f3c0950ab5af45d8e323a6aa8831
Type fulltextMimetype application/pdf
Arkivfil(386 kB)13 downloads
File information
File name FULLTEXT02.pdfFile size 386 kBChecksum SHA-512
823b9090c45dbc89f69eee97b2fbdd66384aace8c1377307975cff8aecad357f3b77fe90d5d825ce28366b9c9e717ae7d2c61c76fcdde8da60c7dce81e468571
Type fulltextMimetype application/pdf

Search in DiVA

By author/editor
Bönner, Oskar
By organisation
Department of Geography, Media and Communication
DidacticsPedagogy

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 92 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 181 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf