Syftet med denna studie har varit att kartlägga medieundervisningen inom ramen för Samhällskunskap A på en värmländsk gymnasieskola. Faktainsamlingen har främst skett genom djupintervjuer, men även skriftliga källor har använts flitigt. Frågeställningarna som skulle besvaras var fyra till antalet: 1. I vilken omfattning förekom mediakunskap inom ramen för Samhällskunskap A? 2. Vilken status hade mediaavsnittet i förhållande till andra kursmoment? 3. Hade lärarens ålder och utbildning någon betydelse för i vilken omfattning mediaavsnittet togs upp i undervisningen? 4. Upplevde lärarna att inställningen till media inom samhällskunskapen hade förändrats under årens lopp, och hur såg framtiden ut? Intervjuerna visade tydligt att mediamomentet ses som en naturlig del av samhällskunskap på gymnasienivå. Samtliga intervjuade lärare hade valt att ta med mediaavsnittet i undervisningen på Samhällskunskap A. Däremot varierade omfattningen märkbart, främst beroende på lärarens eget intresse. Samtliga lärare kände sig även tvingade att prioritera bland de moment som enligt centralt formulerade styrdokument ska ingå i Samhällskunskap A. Prioriteringstvånget innebar att läraren fick viss frihet att själv sätta sin prägel på undervisningens innehåll. I valet av moment kunde två skolor urskiljas, den konservativa skolan där statskunskap och ekonomi prioriterades, och den liberala skolan där samtliga moment likställdes. När det gällde lärarnas egen medieutbildning låg den generellt sett på en mycket låg nivå. Tre av fem sade sig aldrig ha fått någon utbildning på området. Detta uppfattades dock inte som ett problem i undervisningen. Trots mager mediautbildning hade ingen lärare sökt fortbildning på mediaområdet. Något samband mellan lärarens ålder och vilja att undervisa media fanns inte. Samtliga lärare var överens om att media troligtvis kommer att få ökad betydelse inom Samhällskunskap A framöver. Flera lärare ansåg sig redan ha sett tecken på detta. Politiska ideologier samt statsskick pekades tvärtom ut som moment vars betydelse kommer att minska. I avsnittet personliga reflektioner för undertecknad tre olika resonemang. Dels om kampen mellan två pedagogiska skolor (konservativ – liberal), dels om behovet av kontinuerlig fortbildning för samhällskunskapslärare, samt avslutningsvis om mediaprogrammets betydelse för mediaundervisningen i samhällskunskap.