Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Elevers strategier att lösa stökiometriska problem
2003 (Swedish)Independent thesis Basic level (professional degree)Student thesis
Abstract [sv]

Stökiometri är i många fall ett besvärligt moment för elever och uppfattas som svårt och flera missuppfattningar är vanliga. Därför är det av intresse att ta reda på hur elever resonerar när de löser stökiometriska beräkningar. En studie gjord i Tyskland (Schmidt, 1994) har sedan tidigare identifierat olika strategier. Denna undersökningens mål var att granska om dessa strategier även fanns hos svenska elever och då speciellt en strategi som identifierats i Tyskland där eleverna ”skapade” ett resonemang själva. Metoden som användes var intervjun. Orsaken till detta var att ytterligare ett mål även var att fördjupa kunskaperna om de olika strategierna och om möjligt kunna se varför en strategi valdes framför en annan av eleverna. Elevernas strategier undersöktes genom att fyra stökiometriska problem togs fram där syftet var att eleven skulle identifiera massförhållande mellan olika ämnen. Sex intervjuer genomfördes med elever som läste kemi B i årskurs 3 på en vanlig gymnasieskola. Resultatet visade att tre olika strategier användes av eleverna för att lösa enkla stökiometriska problem. Två av dessa var matematiska tillvägagångssätt men den vanligaste förekommande strategi var den som valts att kallas den logiska metoden, där eleven själv diskuterar sig fram till ett svar genom att resonera logiskt. Det visade sig också att eleverna övergav den logiska metod när problemen blir svårare och använde sig av en matematisk strategi istället. Stökiometriska beräkningar kan introduceras för elever genom liknande enkla problem. Detta skulle göra att elever får en förståelse bakom beräkningarna de gör och att de inte ”följer” en formel vars innebörd de inte förstår, utan tänker logiskt. Om eleven får en förståelse för sambandet antal partiklar och dess massa skulle antagligen inte begreppet mol bli så främmande för dem.

Place, publisher, year, edition, pages
2003. , p. 31
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kau:diva-60083Local ID: GYM-34OAI: oai:DiVA.org:kau-60083DiVA, id: diva2:1124883
Educational program
Teacher education
Available from: 2017-07-13 Created: 2017-07-13

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 30 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf