Konsumenter väljer oftast de produkter som värderas mest fördelaktigt. Det är därför viktigt för marknadsförare att förstå vilka attityder som ligger bakom människors val. Först då kan de påverka och förändra attityderna, lära sig hur deras strategier fungerar och göra justeringar för att förbättra strategiernas effektivitet. Karlstads universitet arbetar med en profileringskampanj vars mål är att öka antalet förstahandssökande till universitetet. För att genomföra kampanjen krävs information om framförallt potentiella elever från Karlstads universitets främsta upptagningsområden. Genom en attitydundersökning bland dessa gymnasieelever kan Karlstads universitet få kunskaper om elevernas attityder vid val av högskola/universitet. Utifrån denna information kan universitetet ta ställning till den fortsatta profileringen och följaktligen vilka attribut som ska lyftas fram i den kommande marknadsföringen och i kurskatalogen. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka attityder de tillfrågade gymnasieeleverna från karlstads universitets främsta upptagningsområde har till högskola/universitet och den information de får i form av bland annat kurskataloger. Vårt syfte är också att ta reda på vad de tycker är viktigt vid val av högskola eller universitet. Den framkomna informationen analyseras och presenteras både i form av analysmodeller och som löpande text varvat med citat för att understryka viktiga synpunkter. Metoden som används i arbetet är av kvalitativ karaktär, där intervjuer med gymnasieelever har genomförts. Det insamlade datamaterialet har bl.a. analyserats utifrån två analysmodeller. Denna klassificering är uppsatsens kunskapsbidrag. Utifrån vårt syfte har ett antal slutsatser dragits. Det visar sig att våra respondenter har övervägande positiva attityder till högskola och universitet. Det framkommer också att det är utbildningen i sig som främst styr valet av högskola eller universitet men staden som sådan, där högskolan/universitetet ligger, har också stor betydelse. Både den skriftliga och den muntliga informationen från högskola/universitet är gymnasieeleverna negativa till. De efterlyser bl.a. mer information om framtiden, de olika skolornas profiler och staden med omnejd.