Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • apa.csl
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Misstanke om brott - en studie av revisorns anmälningsskyldighet
2001 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
Abstract [sv]

Den ekonomiska brottsligheten breder ut sig och allt fler brott upptäcks aldrig. Detta är ett globalt problem som alla fått känna av. Ett steg mot att bekämpa brottsligheten i Sverige tog regeringen genom ett tillägg i aktiebolagslagens 10 kap. som gör revisorn skyldig att vid misstanke om brott anmäla detta till åklagare och polis. Lagen trädde ikraft den 1 januari 1999. Tidigare reglerade revisorns tystnadsplikt möjligheten till att självmant föra sina misstankar vidare. Avsikten med lagen är inte att utöka granskningen vid revisionen, utan kräva att revisorn vidtar verkningsfulla åtgärder vid misstanke om brott. En av Ekobrottsmyndigheten gjorda undersökningar visar på att endast 17 anmälningar inkommit under 1999. Därför fann vi det intressant att undersöka varför det inte skett fler anmälningar. Huvudsyftet med vår uppsats är att undersöka vilka orsakerna är till att det inte skett fler anmälningar sedan lagen trädde i kraft.Uppsatsen bygger på en kvalitativ metod. Det empiriska materialet har vi samlat in genom intervjuer med auktoriserade revisorer i Karlstad. Vår empiriska undersökning och analys visar att revisorn själv inte har tillräcklig juridisk kompetens för att avgöra om ett ekonomiskt brott begåtts. Problem som de därför ställs inför är svårigheten att avgöra om brottet är fullbordat, om det är förberedelse till brott eller om brottet begåtts av styrelseledamot eller verkställande direktör. Däremot menar de att den kompetens som finns inom byrån är tillräcklig för att avgöra detta. Revisorn vill heller inte göra en anmälan om inte denne är helt säker på sin sak utan avstår då hellre, än att riskera inkomma med en felaktig anmälan. Vi har funnit att det under en revisionsprocess ständigt pågår en dialog mellan revisorn och företaget. Upptäcker revisorn fel påpekar denne detta till klienten som då oftast rättar till det. Ofta är felen av den karaktär att företaget inte ens vet att de gjort fel och därmed inte gjort det i avsikt att dölja något. I de fall då felen inte blir tillrättade och är av brottslig karaktär skall det leda till en anmälan. Då revisorn möter ”små brott”, känner de att en anmälan inte är nödvändig vilket kan vara en orsak till att så få anmälningar inkommit.

Place, publisher, year, edition, pages
2001. , p. 52
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kau:diva-51834Local ID: FEK C-92OAI: oai:DiVA.org:kau-51834DiVA, id: diva2:1100327
Subject / course
Business Administration
Available from: 2017-05-29 Created: 2017-05-29

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 38 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • apa.csl
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf