Form har alltid varit viktigt för människan när det gäller byggnader, för att det skulle gå åt så litet med material som möjligt och för at man inte skulle frysa. Denna grundläggande tanke som naturen använder sig av verkar ha blivit ringaktad i och med att människan började bygga stora monument istället för bostäder. Med detta i tanken har jag undersökt vilka grundformer (cylinder, prisma m fl.) som kan vara den bästa formen att använda sig av vid projekteringen av en ekologisk byggnad. Att projektera ett ekologiskt hus krävs det att man tänker på andra delar förutom material, att man orienterar huset i rätt riktning för att maximera sol-insläpp och minimera värmeutsläpp. Att man delar in huset i zoner efter hur varma rummen behöver vara och placerar det varmaste rummet i mitten (oftast köket). Det finns mängder av dessa tankar. Det sätt som jag har använt för att jämföra former tar hänsyn till formernas värmehushållning. Värme försvinner ut ur den totala innerarena, vilket betyder att man vill ha så liten innerarea som möjligt i förhållande till den golvarea som man har. De former som motsvarar denna relationstals baserade jämförelse bäst är de former som har rundade och sneda former. Det vill säga prismat, det halva klotet, konen m fl. De av dess former som har en takhöjd som inte är konstant kan jag inte använda mig av. Detta på grund av att svensk Standard SS 02 10 52 beskriver vilken dela v volymen och arean som är att betrakta som ej mätvärt utrymme. De former som framtagits ur arbetet ovan har använts till att skapa två olika byggnader, byggnad X-1 och byggnad X-2. De former jag använder i byggnad X-1 & X-2 är båda möjliga att bygga med de material som jag har valt samt att de även har ett bra totalt relationstal. Sammansatt fick byggnad X-1 bäst relationstal av de båda byggnaderna som jag har projekterat. Byggnad X-2 å andra sidan är projekterat för att kunna byggas snabbt och relativt billigt. Båda byggnaderna är bättre förberedda för det ekologiska formspråket än de flesta nya villor som idag byggs.