I studien har de mängder kol som lagras i skogen i Värmland under fem olika skötselscenarier jämförts, och det framgår att den värmländska skogen mycket väl kan fungera som sänka för stora mängder kol under en överskådlig framtid. Den mängd kol som binds i skogen och sänker halten av atmosfärskol kan delas in i två delar, dels kol som lagras i marken, dels kol som lagras i biomassa och som sedan kan användas som för att ersätta fossila bränslen. Mängden kol som lagras i marken har beräknats med hjälp av funktioner för tillväxt och nedbrytning. Markkolet påverkas mycket lite av hur skogen brukas, och blir i stort sett vad vi än gör i storleksordningen 37000-38000 Gg på 150 år. Den under de olika scenarierna möjliga avverkningen har räknats fram med hjälp av tillväxtfunktioner och jämförts och räknats om till oljeekvivalenter för att se hur mycket mindre emissioner av koldioxid från förbränning av fossila bränslen man skulle få om överskottet av skogsprodukter (jämfört med dagens avverkningsnivå) används som energiråvara. I det scenario där skogsskötseln är mest inriktad mot hög produktion hamnar avverkningen, utöver dagens nivå, på en nivå som motsvarar 128000 Gg kol i biomassa. Motsvarande mängd för det minst skötselintensiva alternativet blev 39000 Gg. Resultatet visar alltså tydligt att skogen i Värmland har den största potentialen att bidra till en sänkning av koldioxidhalterna om den brukas intensivt för att producera mesta möjliga ved.

In the study the carbon sequestration in forest land in the county of Värmland in Sweden under five different management policies has been compared, and it appears that the forests can assimilate and sequester big amounts of carbon in the foreseeable future. The amount of carbon that is sequestered in the forests can be divided in two parts, carbon sequestered in the forest soils and carbon sequestered in biomass that can be used to replace fossil fuels. The soil carbon has been calculated with functions for growth and respiration. It is very little affected of the management regim, and will end up in the size 37000-38000 Gg in 150 years. The under the different scenarios possible timber yield has been calculated with growth functions, translated to oil equivalents and compared with todays yield to find out the decrease in emissions of carbon to the atmosphere that would be the result if the yield was used as a source of energy. In the management regim most directed at big timber yield, the cuttings, above todays level, will reach a level that corresponds to 128000 Gg carbon in the biomasse. In the least intensive management regim the corresponding amount will be 39000 Gg. The result shows clearly that the forests of Värmland could be used to lower the carbon dioxide levels in the atmosphere in the most effective way if it is intensively managed.