Våld i nära relation är ett folkhälsoproblem och en av de främsta orsakerna till kvinnors ohälsa. Tidig upptäckt av våldet förbättrar hälsan för den våldsutsatta kvinnan varav sjuksköterskans identifiering och bemötande spelar en viktig roll. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa sjuksköterskans upplevelse av hinder i identifierandet av kvinnor som är utsatta för våld i nära relation. Metoden som användes var en litteraturstudie enligt Polit & Becks niostegsmodell. Studiens resultat bygger på tolv vetenskapliga artiklar uppsökta från databaserna CINAHL och Pubmed. Artiklarna är kritiskt granskade och utvalda efter hur de svarat mot studiens syfte. Vid databearbetning kunde sex teman framträda. Resultatet presenteras i två utarbetade huvudkategorier, vilka var individuella och externa faktorer. De individuella faktorer som hindrade sjuksköterskan i identifiering och bemötande var känslomässig påverkan, bristande kunskap, fördomar och attityder och sjuksköterskans ansvar. De externa faktorerna som påvisades var bristande arbetsmiljö och tidsbrist. Slutsatsen var att det är av stor vikt att sjuksköterskan utbildas och får stöttning i identifiering, bemötande och omhändertagande av kvinnor som är utsatta för våld i nära relation.