Vid konkurrensrättsliga bedömningar spelar uppgiften att definiera en relevant marknad en mycket viktig – ibland helt avgörande – roll. I förarbetet till den svenska konkurrenslagen står att begreppet relevant marknad är ett vedertaget begrepp inom konkurrensrätten. Ingenting står om hur en relevant marknad ska avgränsas. Däremot hänvisas till ett tillkännagivande som EU-kommissionen gett ut som innehåller riktlinjer vid marknadsavgränsningen. I tillkännagivandet presenteras en teoretisk ram, ett tankeexperiment, som går ut på att bedöma utbytbarhet mellan olika produkter och geografiska områden. Tankeexperimentet, som utgör grunden i kommissionens tillvägagångssätt att definiera en relevant marknad, kallas SSNIP-testet.

I framförvarande uppsats – vars ämne är SSNIP-testet i teori och praktik – studeras hur testet bildats utifrån ekonomisk teori i USA, hur det senare har adopterats av EU-kommissionen samt hur det har använts av domstolar både på EU-nivå och av svenska Marknadsdomstolen.

Ett allmänt syfte med uppsatsen är att öka kunskapen om SSNIP-testet. Ett mer specifikt syfte är att undersöka i vilken omfattning, och hur, testet har tillämpats av Marknadsdomstolen.

I arbetet används en rättsvetenskaplig metod med ett rättsekonomiskt och rättssäkerhetsperspektiv. Arbetet innehåller även vissa komparativa inslag.

Det konstateras i uppsatsens slutsatser att SSNIP-testet, under rätta förutsättningar, kan vara både ett effektivt och ändamålsenligt sätt att definiera en relevant marknad. Genomgången av Marknadsdomstolens konkurrensrättsliga avgöranden leder fram till slutsatsen att testet används förhållandevis sällan och att det finns vissa brister i domstolens koherens kring redovisningen för och tillämpandet av testet. Under senare år kan dock skönjas en mer medveten och tydlig hantering av testet i domstolens domskrivningar, något som skapar intrycket att de ekonomiska teorier som SSNIP-testet bygger på faktiskt vunnit insteg i den svenska rättstillämpningen.