Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • apa.csl
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Viseringsrätten i Sverige: Med fokus på "rimliga tvivel" och överklagandeförfarandet
Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
2014 (Svenska)Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)Alternativ titel
Visa law in Sweden : with a focus on "reasonable doubt" and appeals procedure (Engelska)
Abstract [sv]

Den här uppsatsen handlar om viseringsrätten i Sverige. I uppsatsen beskrivs viseringsförfarandet med fokus på avslag på viseringsansökningar då det föreligger rimliga tvivel avseende sökandes avsikt att lämna medlemsstaternas territorium innan den sökta viseringen löper ut. Utöver det behandlas överklagandeförfarandet och brister i överklagandeprocessen analyseras. Rättsfall har pekat på att viss problematik föreligger vid bedömningen och utfärdande av viseringsansökningar.

Vissa tredjelandsmedborgare har en skyldighet att inneha en visering för att kunna besöka Sverige. Visering är ett tillstånd att resa inom Schengenområdet och vistas där under en viss tid. Viseringsprocessen måste ske i enlighet med reglerna i Viseringskodexen. I uppsatsen beskrivs den relevanta regleringen kring viseringsförfarandet ur ett teoretiskt perspektiv. Uppsatsen handlar till stor del om artikel 32.1 b där det regleras att avslag på viseringsansökan får göras då det föreligger rimliga tvivel avseende sökandes avsikt att lämna medlemsstaternas territorium innan den sökta viseringen löper ut. Stor vikt läggs även på artikel 21.1 där det regleras om kontroll av inresevillkoren och riskbedömningen som måste göras innan varje viseringsbeslut ska fattas.

Målet med den införda Viseringskodexen är att skapa en gemensam viseringspolitik och underlätta lagligt resande samt bekämpa olaglig invandring. Syftet med uppsatsen var att lyfta fram problematiken som ändå kan uppstå med viseringsrätten i Sverige. I uppsatsen fastställs i första hand den legala ramen kring viseringar för att belysa gällande rätt och därtill beskrivs myndigheterna som är involverade i viseringprocessen. I uppsatsen görs en undersökning av ett antal rättsfall för att se hur artikel 21 och 32 i Viseringskodexen tolkas och tillämpas av rättstillämparen i praktiken. I undersökningen framställs de omständigheter som lett till att avslag gjorts på grund av att det förelåg ”rimliga tvivel”. Därutöver framställs även de omständigheter som lett till att en visering har beviljats. Bedömningen är komplicerad i och med att det är svårt att fastställa sökandes avsikt samt att det finns få vägledande rättskällor att utgå ifrån. Av viktig betydelse är därför EU-domstolens förhandsavgörande för att bedöma hur artiklarna 21.1 och 32.1 b i Viseringskodexen ska tolkas och tillämpas. I uppsatsen framställs ett mål från EU-domstolen där ett förhandsavgörande begärdes för att tolka begreppet ”rimliga tvivel” och vad som ska beaktas vid riskbedömningen. Det finns enbart ett förhandsavgörande från EU-domstolen avseende tolkning av artiklarna 21.1 och 32.1 b i Viseringskodexen. Uppsatsens analys görs vidare utifrån det teoretiska och praktiska material som har lyfts fram i uppsatsen. Analysen fokuserar på problematiken som har upptäckts med Viseringskodexen och överklagandeförfarandet.

 Slutsatsen är att myndigheterna har stort tolkningsutrymme avseende artikel 21.1 och 32.1 b i Viseringskodexen. Syftet att underlätta lagligt resande i enlighet med Viseringskodexens målsättning har ännu inte uppnåtts. Problematiken som lyfts fram föranleder att översyn av bestämmelserna i Viseringskodexen bör ske på EU-nivå. Även den nya regleringen av möjligheten att överklaga viseringsbeslut anses vara bristfällig. Långa handläggningstider leder till att sökande hamnar i osäkerhet i väntan på beslut. 

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
2014. , s. 46
Nyckelord [sv]
Viseringsrätt, överklagandeförfarandet, "rimliga tvivel", viseringar, avslag, EU-nivå
Nationell ämneskategori
Juridik och samhälle
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:kau:diva-33403OAI: oai:DiVA.org:kau-33403DiVA, id: diva2:738275
Ämne / kurs
Rättsvetenskap
Utbildningsprogram
Rättsvetenskapligt program 180 hp
Handledare
Examinatorer
Tillgänglig från: 2014-08-18 Skapad: 2014-08-17 Senast uppdaterad: 2014-08-18Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

Viseringsrätten i Sverige(1099 kB)1356 nedladdningar
Filinformation
Filnamn FULLTEXT01.pdfFilstorlek 1099 kBChecksumma SHA-512
1a7a539fb44ef2e0c01d67927af15bf556aaddc4ea847631f0190931732414de567f7b9694fab709e6dbaea2bea761adc0986772aa747b7ebc53546f8812b457
Typ fulltextMimetyp application/pdf

Av organisationen
Avdelningen för juridik
Juridik och samhälle

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 1356 nedladdningar
Antalet nedladdningar är summan av nedladdningar för alla fulltexter. Det kan inkludera t.ex tidigare versioner som nu inte längre är tillgängliga.

urn-nbn

Altmetricpoäng

urn-nbn
Totalt: 1242 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • apa.csl
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf