The aim of this thesis is to increase knowledge about sloyd education in compulsory school for students with intellectual disability (CSID). The thesis is based in critical-constructive didactic theory and takes an interest in how sloyd education can create conditions for students to acquire Bildung, in terms of self-determination, co-determination and solidarity. Teaching and learning are understood as complex processes of social interaction involving the teacher, the student and the content at stake. Classrooms and schools are seen as subsystems of the society, thus, conditions for Bildung are manifested on several levels.

Two part-studies produced the empirical material. A web survey asked questions about how arts education in CSID is valued and organised and was answered by 124 principals. A multiple case study examined the didactic relation, that is the teaching-studying-learning process. Teachers’ and students’ joint actions were analysed, as well as four aspects of content knowledge: practical, theoretical, social and aesthetic. A total of 4 sloyd teachers, 19 students and 12 paraprofessionals participated. In all, 43 sloyd lessons were video-recorded and 28 interviews with elements of stimulated recall were conducted.

The results highlight factors at two levels related to students’ acquisition of Bildung. At school level, sloyd differs from music and visual art regarding teaching facilities and teachers’ competence. Conditions also vary depending on students’ age, the extent of students’ disability and principals’ school responsibility. At classroom level, five pedagogical situations exemplify how different didactic relations emerge through the joint actions of teachers and students. The conditions for Bildung vary depending on the content knowledge and the teachers’ and students’ moves in the joint actions, in the sense of who chooses and takes responsibility for developing the content and whether or not there is room for changes of the content over time.

Den här avhandlingen handlar om slöjdundervisning i grundsärskolan. Med utgångspunkt i kritisk-konstruktiv didaktisk teori riktas intresset mot utbildningens demokratiserande dimensioner och hur elever i grundsärskolan kan ges förutsättningar att utveckla Bildning, i betydelsen självbestämmande, medbestämmande och solidaritet. 

En enkätstudie till grundsärskolerektorer och en fallstudie vid två grundsärskolor visar hur variationer gällande faktorer på både skol- och klassrumsnivå skapar olika förutsättningar för Bildning genom slöjd. Det handlar till exempel om organisatoriska faktorer som undervisningslokaler, lärares utbildning och rektors skolformsansvar. Det handlar även om lärares didaktiska grundsyn och den didaktiska miljöns utformning i själva undervisningssituationen, där lärares och elevers samhandlingar i relation till slöjdens kunskapsinnehåll ger olika utrymme för grundsärskolans elever att utveckla självbestämmande, medbestämmande respektive solidaritet.

Avhandlingen bidrar med didaktisk kunskap om ämnet slöjd, om grundsärskolans verksamhet samt, mer generellt, om undervisning i estetiska ämnen i specialpedagogiska praktiker. Den utgör även ett bidrag till diskussioner om demokratiska frågor i förhållande till specialpedagogik samt om utbildningens övergripande syfte.