Syftet med studien var att undersöka hur familjerättssekreterare bedömer barnets bästa vid vårdnadstvister samt hur barn görs delaktiga i arbetet med dessa ärenden och hur kontakten ser ut med föräldrarna vid en vårdnadstvist. Studien utgick från teorin om gräsrotsbyråkrati samt begreppet handlingsutrymme. Studien var kvalitativ och totalt genomfördes sex intervjuer i fem olika kommuner. Materialet som samlades in analyserades sedan med hjälp av en strukturanalys. Resultatet visade att barnets bästa baserades på en individuell bedömning av familjerättssekreterarna samtidigt som det fanns generella behov hos barn, varpå vissa skillnader i familjerättens och tingsrättens bedömningar gällande umgänge framkom. Det som låg till grund för bedömningarna av barnets bästa var det sammantagna som framkommit under utredningsprocessen. Familjerättssekreterarna hade kontakt med föräldrarna genom hembesök och samtal varpå barnen gjordes delaktiga genom hembesök, barnsamtal och observationer. Vidare anpassades delaktigheten utifrån barnets ålder och mognad. Resultatet visade också att underlättande faktorer i detta arbete var tidigare arbetserfarenheter, kollegialt stöd och en bra arbetsledning. Faktorer som försvårade arbetet med vårdnadstvister var svåra ärenden, en hög konfliktnivå hos oeniga och oärliga föräldrar, barnens påverkan av föräldrarna samt om familjerättssekreterarna inte fått möta barnet under utredningsprocessen. En slutsats som drogs var att barnets bästa var en individuell bedömning som gjordes av familjerättssekreterarna. En annan slutsats var att en dominerande föreställning hos familjerättssekreterarna var att tillgång till båda föräldrarna var viktigt för att tillgodose barnens bästa.

The purpose of the study was to investigate how family law secretaries assess the child´s best interests in custody disputes and how children are involved in the work with these matters and what the contact looks like with the parents in a custody dispute. The study was based on the theory of street-level bureaucracy and the concept of discretion and six qualitative interviews were conducted in five different municipalities. The information collected was analyzed using a structural analysis. The results showed that the child’s best interest is assessed individually although there is general needs as well. Furthermore, the result showed the differences between the family courts and districts courts assessments regarding contact. The family law secretaries had contact with the parents and the children were involved through child talks, home visits and observations which was based on the child´s age and maturity. The results also showed that facilitating factors in this work were previous work experiences, collegial support and good work management. Factors that made the work with custody disputes more difficult were difficult cases, a high level of conflict among dissenting and dishonest parents, the children´s influence from their parents and whether the family law secretaries did not have access to the child during the investigation process. One conclusion that was drawn was that the child´s best interests comes down to an individual assessment. Furthermore a strong believe that prevailed was that the child’s best interest was to have access to both parents.