Geografisk information eller geodata beskriver allt som har ett geografiskt läge. Det kan exempelvis vara byggnader, fastigheter, och vägar, allt som går att lägesbestämma. Geografiska informationssystem (GIS) är ett system som används för att samla in, hantera, analysera och visualisera geodata. Det sägs att ungefär 80 procent av all information har en geografisk koppling.

Baskartan är kommunens mest detaljrika karta och utgör grunden för olika verksamhetsdelar i en kommun. För att säkerställa baskartans innehåll ajourhålls kartan regelbundet genom en noggrann process. Kvalitetskraven för innehållet växlar beroende på syfte och ändamål. Kommuner kan ingå olika samverksavtal med Lantmäteriet där syftet är att tillsammans uppnå en hållbar och kvalitativ process för geografiska data. Ett sådant avtal kan exempelvis vara ajourhållning av adress- och byggnadsinformation samt information om övrig topografi (ABT-avtal). Avtalet innehåller riktlinjer och specifikationer för insamling och hantering av data.

Torsby Kommun handhar en geodatabas för lagring av baskartans all geografisk information. Idag har kommunen ett så kallat ABT-avtal med Lantmäteriet där kommunen levererar nytillkomna objekt ett på gånger per år. Data som fanns i databasen innan avtalet med Lantmäteriet tecknades innehåller topologiska felaktigheter. Felaktigheterna gör att byggnader inte är lagrade som ytor (polygoner) utan som linjer. Torsby kommun använder baskartan till exempelvis planering och projektering, att byggnaderna är lagrade som linjer gör det problematiskt att knyta information till byggnader.

Syftet med arbetet var att undersöka och utvärdera om GIS-programmet QGIS kan användas för topologifunktioner vid omformning av linjer till polygoner enligt ramen för ABT-avtal. Att manuellt bearbeta topologiska felaktigheter med kommunens befintliga program kräver tid och resurser. QGIS är baserat på öppen källkod och är därmed gratis att använda.

I resultatet framgår det att funktionerna i QGIS för identifiering och klassificering av topologiska fel är tillförlitliga till en viss del. Detta eftersom inställningsmöjligheterna anses vara för begränsade. Resultatet för funktionerna i QGIS för korrigering av topologiska gör det möjligt att korrigera de topologiska fel som identifierats. I arbetet framgår det även att funktionerna i QGIS för skapande av polygoner gör det möjligt att skapa polygoner och kvalitetssäkra geometrierna enligt ABT-avtalet.

Resultatet visar att det är möjligt att använda QGIS för topologiska funktioner. Slutsatsen är att det inte är möjligt att utveckla en metod för hela kvalitetsprocessen enligt ABT-avtalet. Detta på grund av att identifieringen och klassificeringen av topologiska fel inte är tillräckligt tillförlitliga.