Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Galileos inverkan vid positionsbestämning med Nätverks-RTK: En studie om tillgänglighet och mätosäkerhet vid varierande grader av sikthinder
Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013).
Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013).
2018 (Svenska)Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
Abstract [sv]

Under 1990-talet inledde Europa arbetet med att skapa ett eget globalt satellitnavigeringssystem som döptes till Galileo. Det huvudsakliga syftet var att minska beroendet av stormakterna USA och Ryssland, men förhoppningen var även att tillgängligheten och mätosäkerheten skulle förbättras. Idag befinner sig 22 Galileo-satelliter i omloppsbana runt jorden, men fram till år 2020 då systemet förväntas vara fullt utbyggt, ska ytterligare 8 satelliter skjutas upp.

Syftet med examensarbetet var att undersöka Galileo-satelliternas inverkan på mätosäkerheten, tillgängligheten och initialiseringstiden i miljöer med varierande grader av sikthinder vid mätning med Nätverks-RTK. I studien undersöktes enbart skillnaderna mellan satellitkonstellationerna GPS/GLONASS/Galileo och GPS/GLONASS.

Under fyra dagar utfördes totalt 320 mätningar, fördelat på fyra olika punkter i Karlstad kommuns stomnät. Resultatet visade att mätningarna utan Galileo hade en något högre lyckandegrad med avseende på erhållen fixlösning. Det samma gällde även för initialiseringstiden, där satellitkonstellationen utan Galileo var bättre vid tre av fyra mätpunkter. För den radiella avvikelsen i plan samt medelavvikelsen i höjd var skillnaderna inte så stora, och de två satellitkonstellationerna var bäst vid två mätpunkter var. Precisionen i mätningarna var relativt god, men riktigheten i förhållande till de stompunkter som användes som referensvärde desto sämre. Detta tyder på systematiska fel, vilket i sin tur gör att stompunkternas kvalitet kan ifrågasättas. 

Slutsatsen efter undersökningen är att det utifrån erhållet resultat inte går att påvisa någon positiv inverkan på mätosäkerheten med Galileo. Inte heller går det att se någon fördel med avseende på minskad initialiseringstid eller ökande möjligheter att erhålla fixlösning. Det varierande mätresultatet visar istället att andra parametrar är det som främst avgör utfallet av mätningarna. Galileo ger dock tillgång till fler satelliter samt lägre PDOP-värden, vilket ger en indikation om att det borde vara möjligt att förbättra mätosäkerheten och tillgängligheten. 

Abstract [en]

During the 1990s, Europe began creating its own global satellite navigation system named Galileo. The main purpose was to reduce the dependence on two major powers, the United States and Russia, but it was also hoped that the system would improve accessibility and position accuracy. Today there are 22 Galileo satellites in orbit around the Earth. By 2020, when the system is expected to be fully completed, another 8 satellites will be launched.

The purpose of this study was to investigate the influence of Galileo satellites on position accuracy, availability and initialization time in environments with varying degrees of sight obstruction when measuring with Network-RTK. The study only looked at the differences between satellite GPS/GLONASS/Galileo and GPS/GLONASS.

During four days a total of 320 measurements were performed, on the four different points in Karlstad municipality's reference network. The results showed that the measurements without Galileo had a slightly higher success rates with respect to the resulting fix solution. The case was similar in terms of the initialization time, where the satellite constellation without Galileo was better at three out of four measurement points. For the radial deviation in plane as well as the standard deviation of the height difference, the difference between the two satellite configurations was not so great, and the two satellite configurations were best in measuring two points each. The accuracy of the measurements was relatively good, but the accuracy in relation to the reference points that were used as a benchmark was nonetheless worse. This suggests bias, which in turn deems the quality of the reference points questionable.

The conclusion of the survey is that based on the obtained results it is not possible to demonstrate a positive effect on measurement uncertainty with Galileo, nor can any benefits in terms of reduced initializing time or increased opportunities to obtain fix solution. The varying results show instead that there are other parameters that primarily determine the outcome of the measurements. Galileo, however, allows access to more satellites and PDOP values indicating that it should be possible to improve the accuracy and availability.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
2018. , s. 86
Nationell ämneskategori
Teknik och teknologier
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:kau:diva-68558OAI: oai:DiVA.org:kau-68558DiVA, id: diva2:1233088
Utbildningsprogram
Mät- och kartteknikprogrammet 120 hp
Handledare
Examinatorer
Tillgänglig från: 2018-08-31 Skapad: 2018-07-15 Senast uppdaterad: 2018-08-31Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

Fulltext saknas i DiVA

Av organisationen
Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013)
Teknik och teknologier

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetricpoäng

urn-nbn
Totalt: 47 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf