Införandet av mellanölet 1965 (1) och försöket med fri starkölsförsäljning 1967-68 i Värmlands län samt i Göteborgs och Bohus län (2) gjorde ungdomars alkoholkon-sumtion till en het politisk fråga som fick stor medial uppmärksamhet. I spåren av 1990-talets ekonomiska kris har också ungas psykiska ohälsa präglat den politiska debatten och medierapporteringen. Ungdomars drogvanor och psykiska hälsa har i decennier också varit centrala frågor för folkhälsoarbetet. Återkommande mätningar av ungdomars drogvanor och psykiska hälsa har i Värmland gjorts sedan slutet av 1980-talet, inom ramen för undersökningen Ung i Värmland som riktar sig till skolelever i årskurs nio (3, 4).

I föreliggande kapitel redovisas data om drogvanor och om psykosomatiska besvär från Ung i Värmland för perioden 1988–2011. Under denna tidsperiod ägde stora förändringar rum i Sverige och i världen. 1988 var arbetslösheten i Sverige låg. Fem år senare präglades Sverige av massarbetslöshet och svår ekonomisk kris. Ungdomarna drabbades särskilt hårt av den höga arbetslösheten. I krisens spår följde ekonomiska nedskärningar i skolor och andra offentliga verksamheter (5). Under början och mitten av 1990-talet ökade ”barnfattigdomen”. Under den studerade tidsperioden har också migrationen ökat, och familjestrukturen förändrats.

Sveriges EU-inträde 1995 förändrade förutsättningarna för den svenska alkoholpolitiken. Sverige har steg för steg tvingats acceptera EU:s regler för införsel av alkohol. Från 2001 till 2004 steg den årliga totala konsumtionen av ren alkohol per invånare 15 år och äldre med cirka 20 %, till 10,56 liter (6). Därefter minskade konsumtionen till en lägstanivå år 2012, 9,1 liter. Från 2012 till 2013 ökade konsumtionen med 8 % och uppgick 2013 till 9,9 liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre.

Syftet med kapitlet är att beskriva psykosomatiska besvär och alkohol- och narkotikavanor bland värmländska ungdomar i 15–16-årsåldern, med fokus på förändringar över tid, skillnader mellan pojkar och flickor samt mellan ungdomar med olika studieinriktningar. Undersökningsgruppen i Värmland jämförs även med riksgenomsnittet gällande alkohol- och narkotikavanor bland niondeklassare.