The purpose of this study is to highlight preschool teachers’ thoughts of newly arrived children linguistics. The study is based on three issues that are created from the purpose. The study follows a qualitative approach through interviews with four preschool teachers at two different preschools in a medium-sized municipality. The teachers were employed in preschool and all worked with newly arrived children.

The result showed that preschool teachers experience difficulties and obstacles in the work with the newly arrived children. Partly because they lacked education or tools to promote the children's lingustic development and also because a lack of time. Preschool teachers considered that the native lagnuage was an important part of the children's lingustic development and the results showed that the children had very different access to their native language in preschool. It also appeared that the preschool teachers used different methods, some as a conscious method of working, while others felt their way forward. The preschool teachers all agreed that children learn in interaction with other children and adults, and that was a central part of the preschool activities.

Syftet med denna studie är att belysa förskollärares tankar om att arbeta med nyanlända barns språkutveckling i det svenska språket. Studien bygger på tre frågeställningar som skapats utifrån syftet. Studien följer en kvalitativ ansats genom intervjuer med fyra förskollärare på två olika förskolor i en medelstor kommun i Sverige. Förskollärarna var verksamma inom förskolan och alla arbetade med nyanlända barn.

Resultatet visade att förskollärarna upplevde svårigheter och hinder i arbetet med de nyanlända barnen. Dels för att de saknade utbildning eller verktyg för att främja barnens språkutveckling men också för att tiden inte räckte till. Förskollärarna ansåg att modersmålet var en viktig del i barnens språkutveckling och resultatet visade att barnen hade olika mycket tillgång till modersmålet i verksamheten. Det framgick även att förskollärarna använde sig av olika arbetssätt, vissa av ett medvetet arbetssätt medan andra testade sig fram. Förskollärarna var alla överens om att barn lär sig i samspelet med andra barn och vuxna och det var en central del i förskolans verksamhet.