Syftet med det här examensarbetet är att ta reda på hur det kan gå till när skönlitteratur bearbetas med hjälp av boksamtal och se vad ett sådant arbetssätt kan ge. Frågeställningarna som ska ge svaren lyder: - Boksamtal – vad, hur och varför? - Hur ser eleverna på boksamtal? I litteraturgenomgången börjar jag med att koppla undersökningens frågeställning till skolans styrdokument. Därefter presenterar jag forskarna Louise M. Rosenblatt och Gunilla Molloy. Deras grundtankar kring arbete med boksamtal är viktiga som bas i denna undersökning. Dessutom nämns forskare som Vygotskij och Lars-Göran Malmgren. Slutligen tar jag upp Aidan Chambers idéer om boksamtal då dessa ligger till grund för den intervjuade lärarens sätt att arbeta. Som metod har jag valt den kvalitativa forskningsintervjun. Informanter i min undersökning är en lärare som arbetar med boksamtal och fyra av hennes elever. De är alla eniga om att boksamtal är både trevligt och givande. Genomgående anser de att samtalen ger dem en bättre förståelse för boken de har läst. Läraren ser även att boksamtalen ger eleverna träning i att diskutera och att själva innehållet ger dem erfarenheter om livet. För att få ett lyckat boksamtal, där alla vågar tala öppet, är det enligt informanterna viktigt att skapa en trygg atmosfär. De anser alla att små grupper är den väsentligaste ingrediensen. Eftersom en lärare oftast arbetar ensam blir detta en utmaning att få till rent praktiskt. Läraren måste vara kreativ och flexibel för att kunna hantera flera grupper samtidigt. Förslag till vidare forskning är att ta reda på om och hur boksamtal skulle kunna genomföras i helklass. Dessutom vore det mycket intressant att följa upp denna undersökning med att om två år träffa samma informanter. Detta för att ta reda på hur de efter ytterligare erfarenheter med boksamtal ser på arbetsformen. Nyckelord Intervju, informant, boksamtal, ungdomslitteratur, diskutera, trygghet, förståelse, livet.