Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Gustav Vasa - hur den förste Vasakungen framställs i läroböcker för gymnasiet
2005 (Svenska)Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
Abstract [sv]

Intresset för historia och historieämnet förefaller att öka. Inom populärkulturen märks det kanske tydligast då vi i det närmaste översvämmas av böcker och filmer med historiska motiv. Det faktum att historia ska bli kärnämne på gymnasiet från och med 2007 pekar i samma riktning. Historia är intressant, viktigt och underhållande. Det är därför av intresse att granska vilken historia det är som premieras och som förmedlas i skolan. Jag har valt att undersöka hur historieläroböcker för gymnasiet framställer en av den svenska historiens mest centrala gestalter, nämligen Gustav Vasa. Han har under historiens gång oftast hyllats på olika sätt, trots att det rått delade meningar om såväl hans styre av riket som om hans karaktär. Syftet med denna uppsats har därför varit att analysera och jämföra hur tre moderna läroböcker i historia för gymnasiet brukar historien och hur de därmed framställer Gustav Vasa. Min avsikt har vidare varit att söka utröna vilken betydelse Gustav Vasa, enligt de tre böckerna, haft för Sveriges utveckling och vilket eller vilka epitet som betonas i respektive bok, frihetshjälten, riksbyggaren, landsfadern eller tyrannen. Jag vill även undersöka i vilken mån böckerna förefaller leva upp till kursplanens mål om att historia ska stimulera elevers nyfikenhet och fördjupa deras historiemedvetande. Utgångspunkten för mitt arbete har varit, förutom de tre undersökta läroböckerna Epok A, Epos A och B och Perspektiv på historien A, Lars-Olof Larssons bok Gustav Vasa- landsfader eller tyrann? och skolverkets kursplan för historia A. Det jag har kommit fram till är att böckerna skiljer sig åt i fråga om vilket perspektiv de valt att utgå ifrån vilket gör att deras framställningar av Gustav Vasa inte blir helt lika. Det är bara Epos som inte framhåller hans betydelse för Sveriges utveckling. Alla böckerna kan dock sägas betona epitetet tyrann framför de andra. Perspektiv på historien och Epos förefaller i kapitlen om Gustav Vasa leva upp till kursplanens mål om att vara intresseväckande och fördjupa elevernas historiemedvetande, medan kapitlet i Epok framstår som alltför kortfattat för att lyckas med detta. Slutsatsen blir därför att det som lärare är av största vikt att vara väl förtrogen med den lärobok man använder. Detta för att kunna kompensera böckernas eventuella brister med den egna undervisningen.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
2005. , s. 29
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:kau:diva-60350Lokalt ID: GYM-48OAI: oai:DiVA.org:kau-60350DiVA, id: diva2:1125151
Utbildningsprogram
Lärarutbildning
Tillgänglig från: 2017-07-13 Skapad: 2017-07-13

Open Access i DiVA

Fulltext saknas i DiVA

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetricpoäng

urn-nbn
Totalt: 52 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf