Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • apa.csl
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Gymnasieskola för alla och att lära för den - en studie av kunskapssynen i två läroplaner och ett slutbetänkande
2004 (Svenska)Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
Abstract [sv]

Denna ”essä” behandlar begreppet kunskap så som det kommer till uttryck i Lgy 70, Lpf 94 och SOU-rapporten Åtta vägar till kunskap. För att göra detta så krävs en grund i vad kunskapsbegreppet sagts innebära och en förståelse för begreppets svårdefinierbarhet. Detta görs i arbetets första del - kunskap, tro och vetande i filosofin – som fungerar som en övergripande introduktion till vanliga kunskapsteoretiska problem. Uppsatsen söker svar på om synen på ”kunskap” förändrats i och med det nya dokumentet Lpf 94 jämfört med Lgy 70 och vidare om vi kan ana någon ny kunskapssyn i SOU-rapport 120: 2002, Åtta vägar till kunskap. För att lyckas i detta förfarande så krävs denna övergripande introduktion till kunskapsteorin. Här slås hål på de allra vanligaste irrlärorna och de vanligaste problemen skärskådas. Säker kunskap döms ut, objektiviteten som ideal visar sig vara problematisk, skillnaden mellan ”kunskap” och ”tro” utreds och konstruktivismen och positivismen ställs mot varandra. Dessa kunskapsbegrepp blir nödvändiga i läsningen av läroplanerna då själva frågan är om synen på kunskap förändrats – detta kräver kunskap om vad som sagts om kunskap tidigare. Essän letar efter kunskapssynen de båda läroplanerna och i SOU-rapporten, metoden är således en textanalys och avgränsningen är dessa tre texter. I tur och ordning redovisas citat ur de tre texterna samt diskussioner kring vilka kunskapsteoretiska traditioner eller skolor som verkar återspeglas i dokumenten. Uppsatsens huvudsakliga slutsatser är att Lgy 70 var det dokument där kunskapsbegreppet diskuterades minst men samtidigt att detta inte innebär att kunskapssynen var svårutskiljbar. Objektiv kunskap förutsattes existera i Lgy men inte i de övriga två dokumenten. Översätter man det hela till Aristoteles uppdelning i episteme, fronesis och techne så ser vi att episteme, dvs. det förnuftiga resonerandet och den objektiva kunskapsjakten, är det som framhävs i Lgy 70 medan fronesis, med sin betoning på det sociala, blivit viktigare i de senare dokumenten. Med andra ord har konstruktivismen som kunskapssyn flyttat fram sina positioner, för att använda en annan terminologi. Något som talar mot detta är emellertid det faktum att Lgy 70 såg kunskapen som en nödvändig förutsättning för personlighetsutvecklingen medan de övriga två dokumenten inte gör några liknande medgivanden. Avslutningsvis kan vi konstatera att begreppet kunskap diskuteras mer och mer kritiskt i de senare två dokumenten än i Lgy 70.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
2004. , s. 43
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:kau:diva-60294Lokalt ID: GYM-45OAI: oai:DiVA.org:kau-60294DiVA, id: diva2:1125095
Utbildningsprogram
Lärarutbildning
Tillgänglig från: 2017-07-13 Skapad: 2017-07-13

Open Access i DiVA

Fulltext saknas i DiVA

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetricpoäng

urn-nbn
Totalt: 97 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • apa.csl
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf