Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • apa.csl
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Trygga gymnasieelever? - elevuppfattningar av en skolas sociala klimat och miljö
2004 (Svenska)Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
Abstract [sv]

Denna uppsats redovisar resultatet av en enkätundersökning som genomfördes på en svensk gymnasieskola under höstterminen 2003. Undersökningen hade som syfte att försöka kartlägga hur gymnasieeleverna på den aktuella skolan upplevde sin studiesociala situation. Fokus har i arbetet lagts på begreppet trygghet vilket jag menar är grundläggande för en sund studiesocial miljö. Jag har i min definition av begreppet trygghet och i undersökningen ringat in tre områden som jag anser har avgörande betydelse för hur den sociala atmosfären på en skola ter sig: 1. Den fysiska miljön 2. Den elevsociala situationen 3. Skolpersonalens sätt att finnas tillhands vid konflikter och problem Jag hävdar att dessa tre områden tillsammans i stort formar hur elever på en skola upplever sin studiesociala situation. Min enkät är därav utformad på så sätt att den täcker in dessa tre områden. Resultatet av min undersökning har i viss mån varit svårbedömt då en del av mina enkätfrågor varit möjliga att tolka på olika sätt. Trots detta så tycker jag mig ändå se vissa mönster i mitt resultat. Överlag så är eleverna ganska nöjda med den fysiska miljön. Dock med några undantag som i stort troligen beror på att skolan i sig är något underdimensionerad i förhållande till antal elever. Den elevsociala situationen verkar vara den som eleverna är mest nöjda med, även om det utifrån svarssammanställningar och kommentarer verkar som om mobbing är något som eleverna haft svårt att definiera och ta ställning till om det förekommer på skolan. Då det gäller skolpersonalens sätt att finnas tillhands vid konflikter och problem så är det helt klart det område som eleverna har uttryckt starkast känslor inför, något som liksom svårigheten att definiera mobbing känns igen från tidigare forskning . Eleverna uttrycker åsikter som att lärare och annan personal inte ser, eller väljer att inte se konflikter, vilket jag hävdar kan bero på att lärare i gymnasieskolan sällan möter eleverna utanför klassrummet. Jag menar att gymnasielärare sällan är fysiskt närvarande i de miljöer som eleverna nyttjar för elevsocial kontakt så som elevfik, uppehållsrum etc. och att detta kan vara en del av förklaringen till den negativa elevupplevelsen av detta problemområde.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
2004. , s. 31
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:kau:diva-60240Lokalt ID: GYM-42OAI: oai:DiVA.org:kau-60240DiVA, id: diva2:1125041
Utbildningsprogram
Lärarutbildning
Tillgänglig från: 2017-07-13 Skapad: 2017-07-13

Open Access i DiVA

Fulltext saknas i DiVA

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetricpoäng

urn-nbn
Totalt: 99 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • apa.csl
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf