Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Elevers strategier att lösa stökiometriska problem
2003 (Svenska)Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
Abstract [sv]

Stökiometri är i många fall ett besvärligt moment för elever och uppfattas som svårt och flera missuppfattningar är vanliga. Därför är det av intresse att ta reda på hur elever resonerar när de löser stökiometriska beräkningar. En studie gjord i Tyskland (Schmidt, 1994) har sedan tidigare identifierat olika strategier. Denna undersökningens mål var att granska om dessa strategier även fanns hos svenska elever och då speciellt en strategi som identifierats i Tyskland där eleverna ”skapade” ett resonemang själva. Metoden som användes var intervjun. Orsaken till detta var att ytterligare ett mål även var att fördjupa kunskaperna om de olika strategierna och om möjligt kunna se varför en strategi valdes framför en annan av eleverna. Elevernas strategier undersöktes genom att fyra stökiometriska problem togs fram där syftet var att eleven skulle identifiera massförhållande mellan olika ämnen. Sex intervjuer genomfördes med elever som läste kemi B i årskurs 3 på en vanlig gymnasieskola. Resultatet visade att tre olika strategier användes av eleverna för att lösa enkla stökiometriska problem. Två av dessa var matematiska tillvägagångssätt men den vanligaste förekommande strategi var den som valts att kallas den logiska metoden, där eleven själv diskuterar sig fram till ett svar genom att resonera logiskt. Det visade sig också att eleverna övergav den logiska metod när problemen blir svårare och använde sig av en matematisk strategi istället. Stökiometriska beräkningar kan introduceras för elever genom liknande enkla problem. Detta skulle göra att elever får en förståelse bakom beräkningarna de gör och att de inte ”följer” en formel vars innebörd de inte förstår, utan tänker logiskt. Om eleven får en förståelse för sambandet antal partiklar och dess massa skulle antagligen inte begreppet mol bli så främmande för dem.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
2003. , s. 31
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:kau:diva-60083Lokalt ID: GYM-34OAI: oai:DiVA.org:kau-60083DiVA, id: diva2:1124883
Utbildningsprogram
Lärarutbildning
Tillgänglig från: 2017-07-13 Skapad: 2017-07-13

Open Access i DiVA

Fulltext saknas i DiVA

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetricpoäng

urn-nbn
Totalt: 30 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf