Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • apa.csl
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Komvux eller folkhögskola - vad påverkar elevers val av skolform?
2003 (Svenska)Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
Abstract [sv]

Denna studie handlar om vad det finns för likheter och skillnader hos komvux visavi folkhögskola. Totalt 52 elever från komvux och folkhögskola deltog i undersökningen. Eleverna ombads att besvara en enkät om sin bakgrund, vad som påverkat dem i valet av skola och kurs/program, vilka mål de har med sin utbildning samt deras uppfattning om bland annat läromedel, arbetssätt och betyg respektive studieomdöme. De största skillnaderna mellan de båda skolformerna är att folkhögskoleeleverna till stor del valt att studera på folkhögskola på grund av att studietakten är lägre än på komvux samt för att få ett ökat självförtroende. Drygt en tredjedel av folkhögskoleeleverna angav att de hade studerat på komvux tidigare. Komvuxeleverna valde komvux för att bli behörig att söka till högre utbildningar. En annan stor skillnad kan vi också se i arbetssätten på respektive skola. På komvux är det betydligt vanligare med ”föreläsningar” och individuella arbeten medan man på folkhögskolan använder sig mest av grupparbeten samt projekt- och temaarbeten. Flera likheter framkommer. Bland dessa kan nämnas vilka skolor eleverna tidigare gått på, att eleverna känner att de har möjlighet att påverka och ta ansvar för sin utbildning. Även det sociala klimatet upplevdes vara lika bra i båda skolorna. De flesta komvuxelever (20 av 25) höll starkt på att de ville ha/behövde få ett kunskapskvitto i form av betyg och drygt hälften av folkhögskoleeleverna tyckte att studieomdömen var bättre än betyg. Undersökningen har dock inte givit något nytt utan bekräftar i stort sett tidigare studier och kunskap.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
2003. , s. 25
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:kau:diva-60072Lokalt ID: GYM-33OAI: oai:DiVA.org:kau-60072DiVA, id: diva2:1124872
Utbildningsprogram
Lärarutbildning
Tillgänglig från: 2017-07-13 Skapad: 2017-07-13

Open Access i DiVA

Fulltext saknas i DiVA

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetricpoäng

urn-nbn
Totalt: 74 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • apa.csl
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf