Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Skönlitteratur - nöje eller nödvändigt ont? - skolungdomars inställning till att läsa böcker
2001 (Svenska)Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
Abstract [sv]

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka några grundskole- och gymnasieelevers inställning till att läsa skönlitteratur, försöka få en inblick i vad som kan ligga till grund för denna inställning och att komma fram till vad skolan kan göra för att främja elevernas läsvana och intresse för skönlitteratur. Undersökningen har genomförts med utgångspunkt i åtta elevintervjuer varav fyra utfördes på mellanstadieelever och fyra på gymnasieelever. Intervjuresultaten har sedan jämförts med resultat av tidigare forskning i ämnet. Flera forskare påpekar fördelarna med att läsa skönlitteratur. Några av skönlitteraturens funktioner är att läsaren: får ta del av kulturarvet, får hjälp till identitetsupplevelse och förståelse för sin situation, blir medveten om nya ord och begrepp, får tillgång till skönhetsupplevelser. Gymnasieelevernas inställning till att läsa böcker kan delas in i två kategorier: 1. Läsning som något nyttigt och utvecklande för språket, fantasin, empatiförmågan etc. 2. Läsning som nöje och stimulerande sysselsättning. Två av de intervjuade eleverna påpekade även negativa sidor med att läsa skönlitteratur. Dessa elever prioriterade sådant som bio, veckotidningar och TV framför att läsa böcker. Intervjuer och tidigare forskning visar att grunden till elevernas inställning till stor del har att göra med deras erfarenheter hemifrån. Avgörande betydelse har sådant som föräldrarnas intresse för böcker, tillgången till litteratur och om individen blir stimulerad att läsa böcker genom olika former av uppmuntran. De elever som har fått redskapen för läsning och har en lästradition med sig hemifrån har lättare att klara av den litteraturläsning som sker i skolan. Andra elever upplever svårigheter och kan i värsta fall känna ett utanförskap. Dessa elever upplever ofta att läsningen sker på ett alltför avancerat och intellektuellt plan, att de inte får utvecklas i egen takt, att litteraturen inte är anpassad efter dem och att den inte känns relevant.bHur man i skolan kan arbeta för att stimulera elevernas intresse för skönlitteratur kan utifrån genomförda intervjuer samt tankar hos de båda författarna Lev Vygotskij och Gunilla Molloy sammanfattas på följande vis: * Eleverna får ta eget ansvar över sin läsning men med läraren som vägledare/handledare. * Alla får läsa i sin egen takt. * Elevernas intressen tas tillvara vid val av böcker. * En analys av en litterär text bör ske i mötet mellan elev och text och inte vara alltför intellektuell. * Läraren motiverar och stimulerar eleven att tänja på sina gränser så att de får hjälp att utvecklas som läsare. * Variation i arbetet med texterna, t.ex. rollspel, bilder, litteratursamtal.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
2001. , s. 22
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:kau:diva-59930Lokalt ID: GYM-26OAI: oai:DiVA.org:kau-59930DiVA, id: diva2:1124730
Utbildningsprogram
Lärarutbildning
Tillgänglig från: 2017-07-13 Skapad: 2017-07-13

Open Access i DiVA

Fulltext saknas i DiVA

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetricpoäng

urn-nbn
Totalt: 17 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf