Under våra studier på programmet Personal- och organisationsteori har vi ofta kommit i kontakt med olika organisationsteorier och modeller. Organisationsförändringar är idag ständigt aktuella och en mängd managementlitteratur produceras. Då denna typ av litteratur köps in för att sedan användas av företagsledare vid förändringsarbete i organisationer, berör det många anställda. Därför ser vi en nytta med att denna typ av litteratur kritiskt granskas. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning i form av en lingvistisk textanalys. Syftet har varit att kritiskt granska svensk managementlitteratur. Vi har haft för avsikt att analysera lingvistiska artefakter och har koncentrerat oss främst på etiketter, metaforer och plattityder. Vi har analyserat managementlitteraturen utifrån Czarniawska-Joerges teori om lingvistiska artefakter och organisatorisk styrning. Vi har även tittat på hur managementlitteratur sprids och har här använt Furustens teorier om spridning av managementidéer och den generella managementdiskursen till hjälp. Eftersom vi valt att göra en textanalys har det också varit naturligt för oss att arbeta utifrån ett hermeneutiskt synsätt.Böckerna vi valt ut att studera är: Coaching – så fungerar det av A. Gåserud, Rebelledaren – ledaregenskaper för tillväxt av T. Ahrens och B. Björkman och till sist Kreativitet – en handbok för organisationer och individer av J. Rollof. Vi tycker oss kunna se att vissa budskap återkommer i alla tre böckerna även om de är skrivna på olika sätt. Vi upplever att författarna använder lingvistiska artefakter på ett mycket medvetet sätt i sina böcker. Ett par av författarna använder sig av en mängd metaforer när budskapet i boken presenteras. En annan författare använder istället främst etiketter som verktyg för att nå ut med sitt budskap. De förändringsarbeten författarna beskriver i sina böcker verkar enkla att genomföra. Vi tror dock att det inte är så enkelt i verkligheten. Ofta kan det finnas motstånd hos anställda till förändringsarbete, vilket inte tas upp i de här böckerna. Vi är också intresserade av maktaspekten i användandet av lingvistiska artefakter. Som fortsatt forskning kan vi tänka oss att undersöka om managementlitteratur kan användas som maktmedel. Observationer och intervjuer kan då bli aktuella att genomföra.