Studiens syfte var att undersöka vad sjuksköterskor inom slutenvård dokumenterar inom omvårdnad vid telefonrådgivning. Samtliga handskrivna omvårdnadsdokumentationer vid telefonrådgivning utförda en månad tillbaka i tiden vid en mottagning samt telefonrådgivning utförda två månader tillbaka i tiden vid en mottagning samt en vårdavdelning vid ett mellansvenskt sjukhus insamlades, avidentifierades och granskades. Granskningen utfördes utifrån Dorotea Orems omvårdnadsmodell. Telefonrådgivningarna klassificerades enligt Orems fem typer av omvårdnadsinsatser med fokus på egenvårdsbehov och egenvårdsråd. Resultatet visade att omvårdnadsinsatsen agera/göra något för den andre främst innebar hjälp från sjuksköterskan att förebygga fara för patientens välbefinnande. Guida/vägleda innebar framför allt att befrämja mänskliga funktioner samt vägleda till fysiskt välbefinnande. Lära/undervisa innebar i första hand att upprätthålla adekvat syreintag och stödja (fysiskt och psykiskt) att sjuksköterskan stödde patienten till balans mellan ensamhet och socialt umgänge samt till välbefinnande. Vikten av rutiner för en praktisk, säker och likvärdig omvårdnadsdokumentation vid telefonrådgivning framkom.