Denna rapport är ett examensarbete, som utförs inom Institutionen för ingenjörsvetenskap, matematik och fysik på Karlstads universitet, på uppdrag av Valmet Karlstad AB. Handledare är Helén Williams och examinator är Fredrik Wikström, båda anställda inom Institutionen för ingenjörsvetenskap, matematik och fysik. Att svara på följande frågor utgör målet för denna rapport: * Vilken process, den konventionella eller TAD-processen, kräver mest/minst energi i sin framställning av mjukpapper, baserat på tre funktionella enheter? * Vilken av de två framställningsprocesserna av mjukpapper ger mest negativ inverkan på miljön, baserat på tre funktionella enheter? För att nå de uppställda målen har en LCI (Livscykelinventering) genomförts, vilken följer riktlinjerna för livscykelanalyser i ISO-standarderna 14040-43. Dessa innehåller specifika riktlinjer för struktureringen av livscykelanalyser och livscykelinventeringar. Härigenom ger användningen av ISO-standarderna en bra bas att bygga en LCI på. Studien är en vagga-till-grind-analys, vilken börjar med skogsavverkning och slutar med att mjukpapperet konverteras. Konsumentens beteende, vad gäller användingen av TAD-papperet diskuteras också. TAD-papperet och det konventionella papperet skiljer sig åt i många hänseenden och behovet av flera funktionella enheter är uppenbar. Papperen skiljer sig inte bara åt i energi- och massåtgång i sina respektive produktionskedjor, utan deras absorptionsförmågor är också väldigt olika. Med detta i åtanke, fås följande funktionella enheter: * MJ energi/ton mjukpapper * MJ energi/ark * MJ energi/1 000 g absorberat vatten. Valet av flera funktionella enheter har sin största förklaring i analysen av konsumenternas agerande; kommer konsumenterna köpa och använda sitt papper med hänsyn tagen till dess absorptionsförmåga eller kommer de alltid använda en viss längd av papperet, oavsett dess absorptionsförmåga? Resultatet i denna rapport visar att jämförelsen mellan energibehoven för de två processerna skiljer sig åt beroende på vilken funktionell enhet som valts som räknebas. TAD-metoden kräver mer energi när MJ energi/ton och MJ energi/ark används som räknebas. När man använder MJ energi/1 000 g absorberat vatten kräver dock framställningen av TAD-mjukpapper 20% mindre energi än framställningen av konventionellt mjukpapper. Storleken av den miljöpåverkan som följer respekive processkedja beror också på vilken funktionell enhet som väljs som räknebas. TAD-metoden har större negativ mijlöpåverkan än den konventionella processen om man väljer de funktionella enheterna MJ energi/ton och/eller MJ energi/ark. Detta gäller de miljöeffekter som erhållits ur datasystemet EcoLab. TAD-metoden har dock en mindre miljöpåverkan vad gäller vissa effekter vid valet av MJ energi/1 000 g absorberat vatten som funktionell enhet.