Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • apa.csl
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Intellektuellt kapital från olika perspektiv
2003 (Svenska)Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
Abstract [sv]

Vårt samhälle har det senaste hundra åren förändrats, från att ha varit ett jordbrukssamhälle till att övergå till ett kunskapssamhälle. Den pågående övergången från industrisamhälle till kunskapssamhälle har resulterat i att en ny typ av företag har växt fram, de s.k. ”kunskapsföretagen”. Kunskapsföretaget skiljer från det traditionella företaget. Dess huvudkomponent är kunskap och dess viktigaste tillgångar är de immateriella tillgångarna. Differensen mellan det bokförda värdet och marknadsvärdet är ofta större i kunskapsintensiva företag än i traditionella industriföretag. Ett företag har traditionellt sett tre typer av tillgångar: mark, arbetskraft och finansiellt kapital. De tre har fått ge plats åt en ny tillgång, det intellektuella kapitalet. Vi har ställt oss frågan: vad är intellektuellt kapital? Det finns ännu ingen allmänt vedertagen definition på vad intellektuellt kapital är. Vi har utifrån Stewart, Edvinsson och Sullivan studerat begreppets innebörd. Intellektuellt kapital kan ses från två perspektiv, kunskapsperspektivet eller det resurs-baserade perspektivet. Det första handlar om att utöka kunskapen inom företaget (Stewar-t, Edvinsson m.fl.) Det resursbaserade perspektivet fokuserar på hur företaget genom sin unika kombination av intellektuellt kapital och materiella tillgångar kan generera vinster (Sullivan m.fl.). Stewart delar in intellektuellt kapital i humankapital, strukturkapital och kundkapital. Han menar vidare att det finns tre sorter kompetens. Kärnkompetensen är den mest betydelsefulla och det är den som utgör humankapitalet. Strukturkapitalet är företagets förmåga att omvandla kunskap till prestation och kundkapitalet utgörs av kunder och deras uppfattning om företaget. Edvinsson har tagit fram styrmått för att kunna värdera och synliggöra det intellektuella kapitalet i årsredovisningen. Genom att sätta ett värde på det intellektuella kapitalet kan det tas med i redovisningen och därmed öka ett företags ”synliga” värde. Från Sullivans perspektiv är intellektuellt kapital den kunskap som kan omvandlas till vinst. För att kunna omvandla kunskap till vinst måste företaget veta hur värde skapas. Det är först när företaget vet vad värdet består av och var det skapas, som det kan skapas. Vi kan hos Stewart, Edvinsson och Sullivan urskilja en viss likhet, de omnämner alla humankapital och strukturkapital som delar av det intellektuella kapitalet. De har dock olika syn på delarnas innehåll. Viss kritik har riktats mot vår tids nya tillgång, det intellektuella kapitalet

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
2003. , s. 34
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:kau:diva-51283Lokalt ID: FEK C-102OAI: oai:DiVA.org:kau-51283DiVA, id: diva2:1099775
Ämne / kurs
Företagsekonomi
Tillgänglig från: 2017-05-29 Skapad: 2017-05-29

Open Access i DiVA

Fulltext saknas i DiVA

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetricpoäng

urn-nbn
Totalt: 78 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • apa.csl
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf