Utgångspunkten för denna uppsats var i första hand mitt intresse för media och dess påverkan på medborgarna. Vidare var det mitt intresse att se hur min egen morgontidning, Nya Wermlands-Tidningen, har påverkat sina läsare genom innehållet i sina ledarartiklar och detta under tidsperioden 1933 – 1945, det vill säga från Hitlers maktövertagande i Tyskland till slutet av andra världskriget. Syftet med uppsatsen blev följaktligen att genom en analys av utvalda ledarartiklar ur Nya Wermlands-Tidningen under åren 1933 – 1945 försöka utröna vilken inställning tidningen hade till den tyska regimen. Dessutom är syftet att, vid ett par utvalda datum, jämföra denna analys med en analys av ledarartiklar ur Värmlands Folkblad. Detta för att om möjligt ge nyans till de eventuella slutsatser jag dragit. Mitt syfte är dessutom att undersöka om svenska nazister fått utrymme på annonsplats under den undersökta perioden. För att uppnå detta syfte har jag dels studerat historiken om vilken roll media hade vid tiden för min undersökning. Jag har dessutom studerat ett stort antal ledare tagna från den tidsperiod som ovan nämnts. Dessa ledare kommer huvudsakligen från Nya Wermlands-Tidningen, men ett mindre antal kommer också från Värmlands Folkblad, för att ha något att jämföra min an alys med. Detta innebär dock inte att syftet är att göra en jämförande analys av två tidningar.Utifrån min undersökning och analys har jag kunnat dra en del slutsatser. Den huvudsakliga slutsatsen är att Nya Wermlands-Tidningens inställning till den tyska regimen vid tiden för undersökningen var mer eller mindre vänlig, eller åtminstone okritisk. En klar fascination för den tyska regimens kunnande och styrka kan också konstateras. Vidare kan man se att inställning mot slutet av undersökningen tar en mer kritisk form och de positiva ordalagen byts ut mot negativa. Avslutningsvis kan sägas att uppsatsen inte svarar på frågan om varför tidningen intar den ställning man gör, men en diskussion om orsaker förs.