Denna C-uppsats i Arbetsvetenskap hade som syfte att empiriskt undersöka medarbetares syn på vad som kännetecknar en bra ledare. Bakgrunden var det egna intresset för vilka orsaker som kan tänkas ligga bakom den höga arbetsrelaterade ohälsan i samhället, och antagandet att chefens ledarstil är av betydelse. Den teoretiska analysen tog inledningsvis upp de klassiska ledarstilarna inom organisationsläran. Därefter behandlades två skilda inriktningar inom den mer moderna ledarskapsforskningen, dels Managerial Grid modellen och dels den situationsanpassade ledar-skapsmodellen. För att sätta ledarskapets betydelse för medarbetarens hälsa i ett vidare samman-hang berördes även vad som utmärker en hälsofrämjande och motiverande arbetsmiljö. Avslutningsvis redogjordes för tidigare forskning om vad medarbetare anser kännetecknar ett gott ledarskap. Utifrån den teoretiska analysen formulerades frågeställningar inom följande sex områden; kommunikation, stöd, problem- och konflikthantering, arbetsledning, inställning till förändring och utveckling samt anpassning av ledarstilen. Den sjunde frågeställningen avsåg att upptäcka eventuella ytterligare aspekter av vad som kännetecknar en bra ledare. Den empiriska analysen utgjordes av en intervjuundersökning med medarbetare på svenska arbetsplatser. Jag genomförde först en pilotintervju vars resultat också omfattades av denna undersökning och därefter intervjuades ytterligare fem personer. Ambitionen var att intervju-personerna skulle skilja sig åt i enlighet med ett antal i förväg bestämda variabler. Det visade sig dock att intervjupersonerna till största delen var tjänstemän mellan 25 och 50 år, de flesta hade också någon form av högre utbildning och var anställda i privat sektor. Undersökningen var av deskriptiv och delvis explorativ karaktär. Resultatet analyserades med Strauss och Corbins analysmetod av kvalitativa data. Analysen visade att följande sex områden är av betydelse för det goda ledarskapet; kommunikation, stöd, problem- och konflikthantering, arbetsledning, inställning till förändring och utveckling samt anpassning av ledarstilen, vilket motsvarade de områden som definierats genom undersökningens frågeställningar. Inga ytterligare områden definierades av intervjupersonerna. Inom respektive område framträdde ett antal kvalitativt skilda innebörder vilka kom att ge områdena sitt deskriptiva innehåll. Dessa underkategorier beskriver intervjupersonernas syn på vad som kännetecknar en bra ledare. Resultatet visade att en bra ledare är kommunikativ, delger information och för en öppen dialog och lyssnar aktivt på sina medarbetare. En bra chef ger omfattande socialt stöd till medarbetaren, finns till hands, visar förtroende följer upp idéer, synpunkter och problem samt skapar goda relationer. Stödet omfattar även instrumentella aspekter som att en bra chef utgör ett kompetens-mässigt stöd och har kunskap om och förståelse för medarbetarens arbetsuppgifter och verksamheten i stort. En bra chef prioriterar konfliktlösning och är diplomatisk men tydlig i sin hantering. En bra chef delegerar ansvar och arbetsuppgifter samtidigt som denne säkerställer att medarbetaren har goda förutsättningar att göra ett bra arbete vilket bland annat struktur och ramar för det delegerade. En bra chef gör medarbetarna delaktiga i processer och i beslut och ger återkoppling på medarbetarnas arbetsprestation. En bra chef är positivt inställd till förändring och utveckling och är visionär men behärskar att tydliggöra och förankra. En bra chef anpassar sin ledarstil efter medarbetarens och gruppens behov och önskemål, men klarar av att vara konsekvent. En bra chef låter även medarbetarens mognadsnivå bestämma grad av strukturin-riktning i sin ledarstil. Tyngdpunkten i mina resultat tycks ligga på relationsinriktade aspekter av ledarskap och visar att en bra chef i hög grad är relationsinriktad, men inte utan att tillgodose medarbetarnas behov av struktur, vägledning och utveckling i arbetet.