The purpose of this study was to examine the role of grit and intrinsic motivation

regarding students' propensity to procrastinate. Three specific research questions were

constructed: "How much of the variance in participants' procrastination is explained solely

by their degree of grit?" "Does the degree of intrisic motivation contribute with additional

explanatory information for the regression between grit and procrastination?" "Is intrisic

motivation a mediator for the regression between grit and procrastination?"

To test this, a hierarchical multiple regression analysis was constructed. To collect

data an electronic questionnaire was constructed. The sample consisted of 271 students who

all studied at Karlstad University. The data was collected through the learning platform

itslearning. Grit was measured with Swedish-Grit Scale. Intrinsic motivation was measured

with a modified version of Task Evaluation Questionnaire and the students' propensity to

procrastinate was measured with Pure Procrastination Scale.

Grit and intrinsic motivation constituted the independent variables and the students'

propensity to procrastinate was the dependent variable. The results showed that both the grit

and intrinsic motivation significantly contributed with explained variance in the students'

propensity to procrastinate. The strongest predictor variable was grit. The results also

showed that intrinsic motivation was not a mediator for the regression between grit and

procrastination. The conclusion is that grit should play a greater part in the Swedish school

system.

Syftet med studien var att undersöka betydelsen av grit och inre motivation för studenters

benägenhet att prokrastinera. Tre konkreta frågeställningar konstruerades: ”Hur stor del av

variansen inom deltagarnas prokrastinering förklaras ensamt av deras grad grit?”,

”Bidrar inre motivation med ytterligare förklarande information för regressionen mellan grit

och prokrastinering?” och “Är inre motivation en mediator för regressionen mellan grit och

prokrastinering?”

För att testa detta genomfördes en hierarkisk multipel regressionsanalys. För att samla

in data konturerades en elektronisk enkät. Stickprovet bestod av 271 studenter som alla

studerade på Karlstads universitet. Datainsamlingen gjordes via lärplattformen itslearning.

Grit mättes med Swedish-Grit Scale. Inre motivation mättes genom en modifierad version av

Task Evaluation Questionnaire Prokrastinering mättes med hjälp av Pure Procrastination

Scale.

Grit och inre motivation utgjorde oberoende variabler och studenternas

prokrastineringsbeteende utgjorde den beroende variabel. Resultatet visade att både grit och

inre motivation signifikant bidrog med förklarad varians inom studenternas

prokrastineringsbeteenden. Den starkaste prediktorvariablen var grit. Resultatet visade också

att inre motivation inte var en mediator för regressionen mellan grit och prokrastinering.

Slutsatsen av arbetet är att grit borde spela en större del i det svenska skolväsendet.