RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Historieundervisning i mångkulturella klassrum på grundskolans högstadium: En analys av lärares narrationer utifrån deras tal om sin historieundervisning
Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik (from 2013). Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap (from 2013).
2020 (Svenska)Licentiatavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Vilket innehåll kännetecknar historieundervisningen i klasser där samtliga eleverna har sin bakgrund i icke- europeiska länder? Hur ser innehållet ut i historieundervisningen i klasser där tvärtom alla eleverna har sin bakgrund i Sverige? Frågorna ledde fram till syftet för denna studie: att undersöka hur historielärare på grundskolans högstadium talar om innehållsval i mångkulturella klasser.

Studiens datainsamlingsmetod utgörs av intervjuer, både individuella och fokusgruppsintervjuer. De lärare som kom att medverka i studien har alla stor erfarenhet av att undervisa i mångkulturella klasser på grundskolans högstadium.

Resultaten av studien visar att lärare befinner sig i en balanssituation i skiljelinjen mellan ämnestradition, styrdokument och elever. Vidare framgår av samtalen att utgångspunkten för allt innehållsurval utgörs av den traditionella västerländska berättelsen, som i studien benämns ”det dominerande narrativet”. Beroende på klasskontext öppnas narrativet upp. I klasser med en hög andel elever med annan bakgrund än Sverige öppnas narrativet upp mot en minoritetsanpassning.

Även i klasskontexter med få elever med annan bakgrund än Sverige har innehållet genomgått förändringar, men helt inom ramen för det dominerande västerländska narrativet. Det samtalas bland annat om andra sätt att bruka tid på än den traditionella kronologiska. Vidare hanteras delar av det traditionella narrativet utifrån olika perspektiv. Allt inom ramen för en majoritetsanpassning.

Studiens bidrag kan uttryckas som att den synliggör den komplexa situation som historielärare befinner sig i, samtidigt som erfarna lärare har utvecklat strategier. Avslutningsvis hoppas jag att undersökningen bidrar till att nyansera bilden av en historieundervisning som fortgår som den alltid har gjort.

Abstract [sv]

Det övergripande syftet med studien var att undersöka hur historielärare på grundskolans högstadium talar om innehållsval i mångkulturella klasser. Undersökningsobjektet utgörs av lärares samtal om den egna undervisningen. Huvudfrågan som ställs är hur innehållsnarrationerna förhåller sig till spänningsfältet mellan ett innehåll som betonar ett kanonliknande nationellt kulturarv och ett som ger utrymme för ett mer individuellt och mångkulturellt inriktat innehåll.

Datainsamlingen har skett med hjälp av individuella intervjuer och fokusgruppsintervjuer, där respondenterna bestod av fem historielärare på grundskolans högstadium. Kriteriet vid urvalet var, förutom att vara behörig lärare, var att ha stor erfarenhet av att undervisa i mångkulturella klasser. Med utgångspunkt i frågeställningarna har det empiriska materialet hanterats i två steg. Dels en inledande inventering av de innehållsnarrationer som lärare talar om, dels en analys för att förstå lärares val av innehåll på grundval av klasskontext.

Studiens resultat visar att allt innehållsval oberoende av klasskontext utgår från den traditionella västerländska berättelsen, eller det ”dominerande narrativet”. Utifrån två olika klasskontexter visar studien följande resultat: Då klassen bestod av en låg andel elever med bakgrund i andra länder öppnas narrativet upp med Europa som naturlig geografisk avgränsning och där svensk historia finns med som strimma. Den traditionella kronologiska tidsanvändningen är en bland flera andra sätt att bruka tid. Det traditionella innehållet behandlas stundtals utifrån andra perspektiv och andra fokus. Exempelvis samtalas om ett innehåll med större fokus på social historia och genusfrågor. Trots förändringar befinner sig innehållet inom ramen för det dominerande narrativet, vilket kan uttryckas som en majoritetsanpassning i relation till klassrumskontexten.

Då klasser tvärtom bestod av en hög andel elever med bakgrund i andra länder inbjuds eleverna själva till att bidra med egna narrationer. Detta blir ett av flera sätt där det dominerande narrativet öppnas upp. Det ges även exempel på sammanhängande teman, såväl som delar av sådana, som öppnar upp narrativet. En minoritetsanpassning åstadkommes även genom att elever själva konstruerar metanarrationer, vanligtvis med temats innehåll som grund.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Karlstad: Karlstads universitet, 2020. , s. 127
Serie
Karlstad University Studies, ISSN 1403-8099 ; 2020:6Studier i de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik ; 39
Nyckelord [en]
narrative, cultural heritage, content, focus group, multiculturalism, student influence, history teaching, classroom practice, praxis, majority adaptation, minority adaptation, the Western narrative, meta narrations, intercultural learning, choice of content, multiculturalism, interculturality
Nyckelord [sv]
narrativ, kulturarv, innehåll, fokusgrupp, mångkultur, elevinflytande, historiedidaktik, klassrumsnära, praxis, majoritetsanpassning, minoritetsanpassning, västerländska berättelsen, metanarrationer, interkulterkulturellt lärande, innehållsval, mångkultur, interkulturalitet
Nationell ämneskategori
Historia och arkeologi Didaktik
Forskningsämne
Historia
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:kau:diva-76019ISBN: 978-91-7867-079-6 (tryckt)ISBN: 978-91-7867-089-5 (digital)OAI: oai:DiVA.org:kau-76019DiVA, id: diva2:1380134
Presentation
2020-04-07, 3B 512, Karlstad, 14:15 (Svenska)
Opponent
Handledare
Tillgänglig från: 2020-03-25 Skapad: 2019-12-18 Senast uppdaterad: 2020-05-05Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

fulltext(2529 kB)114 nedladdningar
Filinformation
Filnamn FULLTEXT01.pdfFilstorlek 2529 kBChecksumma SHA-512
85eb3010895e27cc753a0e56b4e85aaedca9c1ee7959ac3fc5aec503a9fc658f8869c8bcb0929eca3f3921ca01aec9c30877c2a6ea8047cf267c8b9c2c020780
Typ fulltextMimetyp application/pdf
Forskningspodden med Kenneth Sandelin(32966 kB)3 nedladdningar
Filinformation
Filnamn AUDIO01.mp3Filstorlek 32966 kBChecksumma SHA-512
219a1a15d824768883df712d01c5eec4f1f0cacb6b6c39139ca985a4244eb6041907a397e76dca17b3c81b4c0654751def6a2b48d01dee0b4ab712272a19e4a8
Typ audioMimetyp audio/mpeg

Personposter BETA

Sandelin, Kenneth

Sök vidare i DiVA

Av författaren/redaktören
Sandelin, Kenneth
Av organisationen
Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik (from 2013)Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap (from 2013)
Historia och arkeologiDidaktik

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 114 nedladdningar
Antalet nedladdningar är summan av nedladdningar för alla fulltexter. Det kan inkludera t.ex tidigare versioner som nu inte längre är tillgängliga.

isbn
urn-nbn

Altmetricpoäng

isbn
urn-nbn
Totalt: 772 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf