Introduktion/Bakgrund: År 2020 insjuknade i Sverige 25 400 individer i stroke. En sammanhållen strokevårdsprocess där vård kombineras med tidig rehabilitering minskar mortaliteten, eventuella fysiska och psykiska funktionsnedsättningar, samt andra strokerelaterade komplikationer. Sjuksköterskor möter i sitt dagliga omvårdnadsarbete patienter som diagnostiserats med stroke och utgör en viktig funktion i patienternas återhämtningsprocess.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med stroke.

Metod: Litteraturstudien utgår från Polit och Beck (2021) nio steg. Artiklarna söktes fram i databaserna CINAHL och PubMed. Studien inkluderade nio kvalitativa artiklar och en mixed metod. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades med hjälp av Polit och Beck (2021) granskningsmallar.

Resultat: Resultatet presenteras i form av tre huvudkategorier och tre underkategorier: Sjuksköterskor som ledare och pedagoger i omvårdnad, Patientens företrädare i teamet samt Osäker vård. Huvudkategorin Sjuksköterskor som ledare och pedagoger i omvårdnad innehåller tre underkategorier: Relationsskapande med patienter och närstående, Patientorienterat ledarskap samt Sjuksköterskors pedagogiska funktion.

Slutsats: Sjuksköterskor erfor vårdandet av strokepatienter som tungt och komplext samt krävde specifik kompetens. Tid belystes som en viktig faktor i vårdandet, trots detta erfor majoriteten av sjuksköterskorna tidsbrist, vilket påverkade vård och rehabilitering negativt. Sjuksköterskors beskrev deras funktion inom det multidisciplinära teamet som väsentlig, samt att samarbete och kommunikation med andra professioner i teamet var betydelsefullt. Viktiga omvårdnadshandlingar belystes i form av relationskapande med patienter och närstående, skapa och bibehålla hopp med hjälp av realistiska målsättningar samt information och utbildning till patienter och närstående.