Introduktion/Bakgrund: Äta och dricka är viktigt för människors välbefinnande. Nutrition kan innebära svårigheter i livets slutskede. Behandling, omsorg och vård ska fokuseras utifrån bästa möjliga symtomlindring och välbefinnande för patienten. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av vätske- och nutritionsbehandling hos patienter i livets slutskede. Metod: Litteraturstudien följde Polit och Beck (2017) nio steg. Artikelsökningarna gjordes i databaserna CINAHL, Psycinfo och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades enligt Polit och Beck (2017) granskningsmallar. Tio artiklar utgjorde resultatet, sex kvalitativa och fyra kvantitativa. Resultat: Artiklarna sammanställdes och tre huvudkategorier utformades; ”Balansera nytta och lidande”, ”Beslutsprocess och motstånd” och ”Kommunikation och stöd ”. Slutsats: Sjuksköterskor hade erfarenhet av att vätskebehandling gett patienten ökad livskvalitet och välbefinnande samt gett anhöriga mer tid att bearbeta situationen. Frånvaron av medicinteknisk utrustning gav lugnare vårdmiljö samt ökad möjlighet för fysisk och emotionell närhet. Sjuksköterskor erfor även att vätske- och nutritionsbehandling ledde till ökat lidande för patienten. Sjuksköterskor agerade som initiativtagare, vägledare och patientförespråkare vid beslutsfattande, erfarenheter av att inte delta förekom vid hierarkisk miljö, brist på tid och kunskap. Öppen kommunikation minskade oro hos anhöriga vid beslutsfattandet. Sjuksköterskornas trygghet i yrkesrollen speglade sig i kommunikationen med anhöriga.