Tidigare studier har visat hur mötet mellan skolans standardspråkliga norm och elevers dialektala bakgrund kan ge upphov till språkliga utmaningar för dialekttalande elever (Dahlstedt 1979; Snell & Andrews 2017; Trudgill 1975). Sådana utmaningar kan relateras till frågor som vilket språk som förväntas i skolan, hur olika språkliga varieteter kan medföra sociala och språkliga implikationer samt hur det för en del elever kan bli aktuellt att byta från dialekt till mer standardspråkliga varieteter i skolmiljön (Hultgren 1983; Loman 1984; Snell 2013). Denna fråga undersöktes av Sven Hultgren (1983) som i sin doktorsavhandling ”Skola i dialektal miljö” konstaterade att sådana utmaningar inte främst uppfattades av eleverna själva, utan snarare av lärare som inte själva talar den lokala dialekten men som uppfattar att dialektala varieteter leder till språkliga hinder i undervisningen.

Drygt 40 år efter Hultgrens undersökning kvarstår frågan hur dialekttalande elever uppfattar mötet med skolans ofta standardspråkliga förväntningar och krav. I det föredrag som föreslås här presenteras preliminära resultat från mitt pågående avhandlingsprojekt, där jag undersöker hur elever på tre olika yrkesförberedande gymnasieprogram på en gymnasieskola i Värmland uppfattar mötet mellan den egna dialektala varieteten och skolans språkliga förväntningar och krav i olika skolämnen. Det insamlade materialet består av inspelade fokusgruppssamtal som har analyserats utifrån en sociodialektologisk ansats (se t.ex. Trudgill 1975).

Preliminära resultat tyder på att de deltagande eleverna uppfattar mötet med skolans språkliga förväntningar och krav på en rad olika sätt, vilket både kan ses gå i linje med och avvika från resultat i tidigare studier. Vid en jämförelse mellan de tre gymnasieprogrammen framkommer både skillnader och likheter, där synen på den egna dialekten som resurs och hinder förefaller gå i linje med andelen teoretiska kurser i gymnasieprogrammen. Under föredraget diskuteras de preliminära resultaten vidare, såväl ur ett didaktiskt som ur ett sociodialektologiskt perspektiv med fokus på elevernas upplevelser.