Den 23:e februari 1917 begav sig arbetarkvinnor ut på gatorna i Petrograd för att kräva bröd åt sig och sina familjer. Denna fredliga demonstration blev starten på en världsomvälvande händelseprocess som skulle förändra världen för alltid. Två dagar efter hungerdemonstrationerna begav sig 200 000 strejkande arbetare ut på gatorna för att visa sitt missnöje med regimen. Fortsatta revolutionära händelser tvingade Tsar Nikolaj II Romanov att abdikera till förmån för en provisorisk regering, revolutionen var ett faktum. Februarirevolutionens uppkomst härstammade från social oro, en katastrofal krigsinsats och av tsarregimen ett envist förvägrande av demokratiska reformer. Revolutionens övergång från revolutionära händelser till en revolutionsprocess åtskiljs i undersökningen i februarirevolutionens revolutionära händelser och oktoberrevolutionen socialistiska revolutionsprocess. Dessa revolutionära händelser rapporterades och kommenterades av press över hela världen, i svensk tidningspress undersöks här Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Norrskensflamman. Undersökningens tre tidningar tillämpade begreppet olika utifrån sina egna ideologiska erfarenhetsgrunder och förväntningshorisonter. Begreppet revolution genomgår mellan februarirevolutionens början och oktoberrevolutionens slut en begreppsförskjutning där begreppet lämnar sin tidigare erfarenhetsgrund och förväntningshorisont som fram till dess varit formerat kring den franska revolutionen 1789. Revolutionsbegreppets förändringsprocess i svensk tidningsmedia påverkades även av den svenska arbetarrörelsens användning av begreppet inom en nationell kontext.  Undersökningens av materialet har genomförts textanalytisk metod med en operationaliseringsmodell inspirerat av Tom Olssons strukturering av tidningsmaterial. Resultatet visar på begreppsförskjutningar främst i liberala Dagens Nyheters rapportering, här visar undersökningen hur revolutionsbegreppet får en förändrad innebörd när revolutionen går över i den socialistiska oktoberrevolutionen.