Sammanfattning

Konsekvenserna av att utsättas för olika former av våld under uppväxten har i flertalet studier visats vara allvarliga och livslånga. Ökad risk för emotionella svårigheter, förhöjd suicidrisk, försämrade skolprestationer, ökad risk för missbruk samt kriminalitet är värda att nämnas. Därtill kommer förhöjd risk för fysiska sjukdomar som exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar. Socialsekreterare inom socialtjänstens barn och ungdomsverksamhet utreder samt bedömer när misstanke om att ett barns våldsutsatthet inkommit till socialtjänsten. Denna studie syftade till att, med hjälp av kvalitativa intervjuer, fördjupa kunskapen kring processen, samt deras upplevelser, då socialsekreterare gör sina bedömningar. Elva intervjuer med socialsekreterare genomfördes och resultatet sammanställdes genom tematisk analys där teman användes för att belysa syftet. Resultatet tyder på att fokus på barnets situation och behov under en utrednings gång riskerar att tappas bort, bland annat till följd av behov av samtycke från omsorgspersoner, otydliga rutiner, brist på standardiserade bedömningsinstrument samt att socialsekreterarnas upplevelser på grund av bristerna får betydelse för processen. Behovet av framtida forskning kring hur skyddet av barn på allvar kan tillgodoses i ett stöd och samarbetsinriktat socialtjänstsystem är betydande.