Syftet med undersökningen var att undersöka om det finns en skillnad mellan angivet kön avseende hjälpande beteende samt om kön på personen som behöver hjälp påverkar beteendet. Undersökningen gjordes på 44 deltagare som befann sig på Karlstads universitet och undersökningen gjordes med hjälp av pappersenkäter. Deltagarna blev tillfrågade att delta genom ett bekvämlighetsurval. 22 män och 22 kvinnor deltog i undersökningen. Enkäten som användes i undersökningen var egenkonstruerad och gjordes med inspiration från Lopez, Pedrotti & Snyder, (2015) och Nickell. G.S., the helping attitude scale (refererad till Lopez m.fl., 2015). Enkätens upplägg inspireras av en opublicerad enkät av Svensson (2018, Karlstad). Enkäten består av bakgrundsfrågor, en scenariofråga och 15 påståenden angående hjälpande beteende. 22 enkäter hade en scenariofråga med betingelsen man och 22 enkäter hade en scenariofråga med betingelsen kvinna. Resultatet i undersökningen visade på att det inte fanns en signifikant skillnad mellan män och kvinnors hjälpande beteende. Resultatet visade även att det inte fanns någon signifikant skillnad på män och kvinnors benägenhet att hjälpa en man jämfört med en kvinna. Både män och kvinnor skattade sig själva högt angående hjälpande beteende och i scenariofrågan vilket bidrog till en takeffekt i studien, vilket påverkar resultatets trovärdighet.