I denna uppsats behandlas förekomsten av kulturkrockar i skolan med utgångspunkt från invandrarkulturens möte med den svenska. Jag beskriver olika situationer i skolan där det kan uppkomma problem, men jag ger även en inblick i hur kulturkrockar kan te sig utanför skolan. För att få fram dessa uppgifter har jag valt att använda mig av olika källor. I min litteraturstudie har jag utgått från ett flertal böcker som behandlar muslimer i skolan, den mångkulturella skolan och skolan i förorten. Utöver detta har jag tagit del av Skolverkets och några politikers inställning till kulturmöten/kulturkrockar. Som ett komplement till min litteraturstudie har jag även gjort en kvantitativ och en kvalitativ undersökning på Rådaskolan i Mellerud. Den kvantitativa undersökningen var i form av en enkät som lämnades till 41 elever och den kvalitativa undersökningen genomfördes med två stycken lärare samt rektorn på samma skola. I min analys diskuterar jag utifrån mina fyra frågeställningar: 1. Vid vilka situationer i skolmiljön sker det kulturkrockar? 2. Hur agerar man då dessa sker? 3. Finns det några rekommendationer i läroplanen/skollagen för hur man ska hantera dessa frågor? 4. Är kulturkrockar enbart negativa, eller kan det komma något positivt ur dem? I mitt resultat visar jag hur olika faktorer som klädsel, mat och dylikt kan påverka uppkomsten av kulturkrockar, hur skolan agerar genom till exempel samtal med föräldrarna, vad det står att läsa i Lpo 94 och skollagen samt det faktum att kulturmöten ofta är positiva men att man från skolans sida inte orkar ta tag i kraften som de innehåller.